fredag 6 mars 2020

Abrahams val efter Guds löfteskallelse

1 Mos 12. En känd story! På grund av Herrens uppmaning och löften lämnar Abram (75 år) släkt och land för att gå en okänd framtid till mötes. Gudsuppenbarelsen med dess löfte om att bli till ett stort folk, få ett stort namn och att bli till välsignelse för andra gör att en barnlös gamling på 75 år fullständigt ändrar sin livsinriktning. Ditt och mitt liv ändrade troligen också vår livsinriktning när vi lärde känna Gud....

Abram kommer slutligen till Shekems område (lite öster om nutida Nablus) och där uppenbarar Gud sig för Abram igen. Här bygger han ett altare åt Herren, han tillber Herren mitt bland Kanaans avgudsdyrkare! Vilken underbar plats att få möta Herren!  Märkligt nog stannar inte Abram där utan drar längre söderut men så drabbas han av svält. Var det Gud som ville att han skulle vända tillbaka till Shekem kanske? Abram hittar i alla fall en egen lösning: han lämnar löfteslandet för att bosätta sig i Egypten och på så sätt slippa svält.

Nu är han dock ännu längre bort från Shekem. Det leder till nya problem. Hans fru är vacker och han bedömer att han löper risk att bli dödad för att Egyptierna ska kunna komma åt hans vackra fru. Han intas av rädsla. Han tänkte kanske inte på Guds löfte att han skulle bli ett stort folk och att Saraj var den som skulle bli mor till hans avkommor. Återigen kommer han på en egen lösning som dock bygger på en blandning av halvsanning och lögn. Han säger till Saraj: "säg att du är min syster - hon var faktiskt hans halvsyster! - och inte min hustru" : lögn! Fruktan för eget skinn gör att han överger troheten mot sin hustru hellre än att tro på Guds löfte. Lögnen leder visserligen till att han blir rik men denna rikedom ingick inte i Guds löften och gör att Lot och Abram senare blir tvingade att gå skilda vägar (se kap.13), något som får negativa konsekvenser för hans brorson Lot som då väljer att bo i Sodom!

Men trots hans brist på tro på Guds löfte, räddar Gud honom ur problemen. Hans och våra problem blir Guds möjligheter att visa vem Han är och att Han är tålmodig och trofast. Känner vi igen oss i hur Gud har haft fördrag med oss precis såsom med Abram?  Låt oss tacka Gud för hans trofasthet mot oss. Gud är god!

Slutsats: Vi ska aldrig överge vår andliga plats där vi möter Gud i tillbedjan. Den platsen behöver vara centrum i vårt (andliga) liv. Shekem betyder axel och genom att ständigt ha ett bönealtare så kan vi axla alla problem vi kommer att möta under vårt liv! Och har hjärtat svalnat genom att vi valt fel väg i vårt liv och Gud kallar oss tillbaka till sig genom att vi möter problem, så ska vi vända om, ropa till Gud igen! Han vill vara nära oss! Alltid!