Tankar kring Bibeln ...

Katolska Kyrkans katekes och Maria

2011-07-20T00:41:00.026+02:00

Jag har tidigare skrivit ett antal meditationer om Maria utifrån det Bibeln berättar oss. Där har jag försökt måla upp bilden hur Bibeln ser på Maria som Jesu mor.
Att Katolska Kyrkan förmedlar helt andra bilder på henne lär nog de flesta veta.
Alldeles nyligen råkade jag läsa ett litet avsnitt i Katolska Kyrkans Katekes (2677).

Så här står det: "Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss... Tillsammans med Elisabet frågar vi med förundran: ”Hur kan detta hända mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43). Eftersom hon ger oss sin Son Jesus, är Maria Guds Moder och vår Moder. Vi kan anförtro henne alla våra behov och önskemål. Hon ber för oss på samma sätt som hon bad för sig själv: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Då vi anförtror oss åt hennes förbön, överlämnar vi oss själva tillsammans med henne åt Guds vilja: ”Ske din vilja”. [495]
Bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. När vi bönfaller Maria om att be för oss, erkänner vi att vi är arma syndare, och vi vänder oss till henne, hon som är ”Barmhärtighetens Moder”, den helt igenom heliga. Vi anbefaller oss åt henne ”nu”, i vårt livs idag. Och vår förtröstan växer, så att vi redan nu kan överlämna ”vår dödsstund” åt henne. Må hon vara närvarande då, liksom hon var det vid sin Sons död på korset, och må hon i den stund då vi går över gränsen, ta emot oss som vår moder,[18] för att föra oss till sin Son Jesus i paradiset.

Denna paragraf 2677 handlar alltså om Maria, Jesu mor och innehåller den katolska kyrkans officiella läran.
Frågan är i vilken mån dessa tankar överensstämmer med det Bibeln lär. "...pröva allt, behåll det goda, och håll er borta från allt slags ont.", lär oss Skriften i 1 Tess 5:21,22.

Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss...
Är Maria helig? Ja, det har vi anledning till att tro. Hon räknas bland de troende som vi läser i Apg 1:14 "Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder."

Det talas här om de församlade apostlarna som bad endräktigt tillsammans med några kvinnor och bland dessa kvinnor omnämns också Jesu mor Maria.
Hon kallas inte Jesu heliga mor Maria, utan bara Maria. Inget märkvärdigt. Hon räknas bland de heliga. Och heligt betyder då att man är avskild för Gud, något som gäller alla de som tror på Jesus som Herre och frälsare.
Ordet helig förekommer dock aldrig ihop med ett personsnamn, utan endast som beteckning på Guds Ande: den Helige Ande. Jesus kallas också Guds helige och Fadern antyds som Helige Fader. Aldrig om någon annan!
Vi har alltså ingen grund att betrakta Maria som speciellt helig utöver andra troende. Visst, hon var avskild från alla andra kvinnor till att få föda Messias, ett oerhört hedersuppdrag! Det är också därför hon tilltalas med orden "Gläd dig, du benådade." Lk.1 Hon var benådad till detta uppdrag. Benådad betyder dock att man fått nåd, dvs något man fått utan att man förtjänat det. Maria fick alltså inte modersuppdraget därför att hon var helig i sig själv. Det är det ingen av oss människor, inte Maria heller. Hon fick uppdraget av oförtjänt ynnest, säger Bibeln här: inget annat!!
Att kalla någon för helig såsom RKK gör här "alltigenom helig!!!" är därför i det närmaste att likställa henne med Guds Ande, Fadern och Jesus själv därför att bara de tilltalas på det sättet och detta måste därför betraktas som ytterst allvarligt! 2 Mos.20:3 säger nämligen "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig."

Det stannar dock inte här, för Maria kallas också för "Guds Moder". Ytligt sätt ser det ut att vara detsamma som att säga att Maria är Jesu mor, och tanken är följande: därför att Jesus är Gud kan man också säga att Maria är "Guds Mor". Men det är inte samma sak det!! Att vara Jesu mor betyder att det var hon som hade fött Jesus, precis som alla andra mödrar fött sina barn. "Guds Mor" måste dock betraktas som titel. Därav också att Mor stavas med stort "m". Med denna titel upphöjs hon till "nästan"-Gud! Och det är till det RKK upphöjt henne, dock utan biblisk grund, det är enbart ett mänskligt, filosofiskt tänkande som lett till denna tanke. Inget i Bibeln tyder på detta utan vi måste nog betrakta att man helt enkelt ändrar på Skriftens mening i detta avseende!

Maria är också mycket medveten om sin enkla person, något som visar sig i hennes lovsång till Gud: " Hon kallar Gud för "min Frälsare" och säger: "Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet." (Lk.1:47,48) Maria erkänner att hon behövde Guds frälsning! Hon erkände därmed också att hon behövde Guds nåd!

Maria är alltså inte mor till Gud för då skulle hon också varit gudomlig! Det framkommer tydligt från 1:35 där ängeln förklarar för henne varför barnet ska kallas heligt och Guds Son: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son." Allt berodde alltså på den Helige Andes verkan i henne.
Det är viktigt att vi läser vad Bibeln själv säger och hela tiden jämför Ordet med det som behöver prövas. Att kalla Maria för Guds Mor som exklusiv titel för Maria bekräftas alltså inte av Bibeln. Hon har ingen egen titel!!

...Bed för oss!
Ja, så kan man fråga någon som lever här på jorden som också tillhör Guds församling, men aldrig omtalas det i Bibeln någon person som ombeds att be för oss medan personen redan har avlidit. Bibeln avvisar detta kraftigt! Jesaja säger: "Skall inte ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda till råds för de levande?" (8:19,20)

Personligen anser jag därför att man vänder sig till del person när man vänder sig i bön till Maria. Då berövar man liksom sig själv från det Jesus själv vill vara för oss. Han är vår överstepräst. Och han har själv uttalat dessa ord:
"Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. 28 Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor* så skall jag ge er vila. 29 Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. 30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt." Matt 11.
Om Jesus nu själv säger att vi ska vända oss till honom själv, den Ende som känner Fadern! varför skulle vi då vända oss till Maria, en människa som ju är så ojämförbart mindre än Jesus själv. Tror vi att Jesus är upptagen kanske, inte vill lyssna eller vad är det egentligen?

Tillsammans med Elisabet frågar vi med förundran: ”Hur kan detta hända mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43).
Jag är förvånad över denna form av tillämpning som jag inte tror att Bibeln ger stöd för. anser att denna tanke liksom har hamnat utan för Bibelns ram. Elisabeth är förundrad att få Denna paragraf tillämpar denna vers utan minsta grund på ett sätt att Maria kommer till oss troende fast Maria inte alls bär sitt barn längre. Att överföra tanken på det sättet saknar därför grund. Jesus kommer inte till oss genom sin mor helt enkelt. Bibeln bekräftar detta synsätt inte på något sätt. Meningen med Bibeln är att lära sig vad Bibeln vill säga oss; det behövs exeges. Det som händer här är dock ren eiseges! Man för in något i Skriften utifrån som är främmande för Skriften!

Eftersom hon ger oss sin Son Jesus, är Maria Guds Moder och vår Moder.
Ger Maria oss sin Son Jesus?? Var står det? Det är en mänsklig tanke som inte har något stöd i Skriften. Det verkar vara viljan att kunna lyfta Maria till något mer än det hon faktiskt är, som gör att hon framställs så. Bibeln säger dock inte på något sätt att Maria ger sin Son till oss! Hela frasen står för enbart mänsklig påfund och måste därför avvisas. Ingenstans i Bibeln framställs Maria som moder till de troende. Det är enbart resultatet av mänskligt tänkande. Däremot står det att det himmelska Jerusalem är vår moder (Gal.4:26).

Vi kan anförtro henne alla våra behov och önskemål. Hon ber för oss på samma sätt som hon bad för sig själv: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Då vi anförtror oss åt hennes förbön, överlämnar vi oss själva tillsammans med henne åt Guds vilja: ”Ske din vilja”.
Det behövs knappast tillägga mer än det som skrevs förut! Det är djupt tragiskt att Katolska Kyrkan berövar sina medlemmar från det bästa som finns: att få vända sig med stor tillit till Gud Fadern genom Jesus Kristus som gav sitt liv för oss. Att på grund av mänskliga tankar upphöja Maria till en slags halvgudinna är inte bara en stor hädelse mot Gud men också djupt hedniskt. Det var så det såg ut i Grekernas tankevärld, där gudinnor spelade en stor roll som stod för det mjuka, varma. Katolska Kyrkan har helt sonika inkorporerat dessa hedniska tankar och gett dem ett quasikristet utseende.

Läs hur Gud i sitt Ord inbjuder oss att vända oss till Honom själv istället för till Maria som aldrig varit den person som Katolska Kyrkan gjort henne till och t o m påstår att hon skulle sitta som himlens drottning på Jesus högra hand!
Rm 8:26,27 "men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, 27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill." Om Anden själv ber för oss, varför vänder vi oss då till en död människa?
Rm 8:34 "Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss." Jesus själv som också är Nya Förbundets överstepräst ber för oss. Kan man önska sig något bättre? Är det inte en stor vanära om man istället vänder sig till en så kallad helig som redan avlidit? Tanken är helt förkastlig!
Hb.7:25 "Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. 25 Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom!! kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem." Så varför skulle vi be till Maria?

Bibeln ger alltså ingen som helst anledning att vända oss till en fiktiv Maria som RKK målat upp, vi får vända oss till den sanne Guden genom Jesus själv, säger Ordet.

"Barmhärtighetens Moder" är även den en titel på Maria som inte förekommer i Bibeln och att hon skulle behöva uträtta något i vår dödsstund klargör mer vilken bedrövlig syn RKK har på vem Gud och Jesus är och framförallt vad frälsningen innehåller. "Men hos Herren finns barmhärtighet och förlåtelse" står det i Dan.9:9! Låt oss vända oss till Honom i stället för till Maria.

Jag vill uppmana varenda katolskt troende att verkligen undersöka detta och jämföra det RKK säger med det Bibeln lär. Du kommer att bli förvånad hur otroligt dessa två skiljer sig ifrån varandra!
Kom ihåg att de tidiga "kyrkofäderna" helt och hållet hade samma ståndpunkt att all kristen lära skulle ha sin grund i Bibeln och inte gå utöver den!

Imamer predikar Jesus i moskén...

2011-07-14T19:58:00.000+02:00

Dagen rapporterade om något oerhört genom att berätta att imamer i något strängt muslimskt land förkunnar Jesus i moskén, utifrån koranen och detta tydligen redan i två år!! Det låter helt omöjligt men Lars Anderås från Pingst Internationellt har varit där och träffat dessa imamer själv under en hel vecka.

Frågorna bara poppar upp efter varandra så klart: vilka koranord är något att ha för att kunna förkunna om Jesus är min första fråga. Jag kollade snabbt upp alla koranverser där Isa (Jesus) förekommer men jag vet verkligen inte hur man ska kunna förkunna Jesus utifrån dessa verser.... Hur gör dessa imamer då?

Naturligtvis tycker vi också att det är viktigt att man kommer ut som kristen ..... offrar sitt liv.... Ja är det det som vi förväntar de göra? Att bekänna Jesus som Messias (Kristus) är naturligtvis väldigt viktigt men kanske inte det första man tänker på i ett extremt slutet muslimland... Låt oss inte döma direkt... Paulus skriver: "Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt." Rm.14:4 Avvakta vad detta får för följder medan vi ber för det måste ändå vara bättre tror jag.

Några fler bibelord ramlar in i tankarna på mig och jag minns hur det står om fariseerna att de sa åt Jesus att Han i sin tur skulle förbjuda folk att ropa "Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!" Men Jesus svarar : "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa." Lk 19:37ff
Jag vet ärligt sagt inte om hur vi ska tolka "stenarna". Kanske som människor utan andligt liv, men klart är att Gud kan använda helt andra sätt att komma till målet än vi anser vara de rätta... Vi behöver vara försiktiga helt enkelt att yttra oss allt för tvärsäkert! Det kan skada i onödan!

Gamaliel var av samma åsikt i Apg 5 och svarar: "Håll er borta från dessa män och låt dem gå. Ty om detta skulle vara ett påhitt eller ett verk av människor, kommer det att rinna ut i sanden. 39 Men om det är av Gud, kan ni inte slå ner dem. Kanske visar det sig att ni strider mot Gud."
Denna försiktighet ingavs säkert genom Guds Ande. Då har vi alltså orsak till efterföljelse här!
Vi behöver helt enkelt invänta frukten! Är det bra träd de där imamerna så lär det bli bra frukt bland nya Jesustroende muslimer där också... Det vet vi kanske inte riktigt än... Frukter mognar ju inte över bara en natt! Det att imamerna predikade om försoningen på ett sätt som man gjorde på 1800-talet talar dock för att de verkligen förstår sig på evangeliet. Är det det de också förkunnar i moskén? Spännande men konstigt att de inte hämmas av andra imamer eller andra korankännare... Stänger Gud deras öron?? som Gud stängde männen ögon utanför Lots ytterdörr??

Lite fånigt PK tycker jag att Jan Hjärpe, islamologen kallar detta imambeteende för "ohederligt". Hur hederligt är det att bli dödat därför att man bekänner sig till kristen tro som f.d. muslim i muslimländer... Nej snack om ohederlighet känns väldigt avlägset i detta sammanhang...

Tänker till sist på berättelsen om Naaman som lärt känna Israels Gud och fortsättningsvis enbart ville tillbe honom. Samtidigt vet han dock att han skulle behöva följa sin kung in i avgudatempeln: "Då sade Naaman: "..., så låt din tjänare få så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära. Ty din tjänare vill inte mer offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar, utan endast åt HERREN. 18 Detta må dock HERREN förlåta din tjänare: När min herre går in i Rimmons tempel för att där böja knä och han då stöder sig vid min hand och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då HERREN förlåta din tjänare när jag böjer knä i Rimmons tempel." 19 Elisa sade till honom: "GÅ I FRID." (2 Kung 5)

Vi kan väl lära oss av Gudsmannen Elisa att inte bekymra oss för hur Naaman skulle hantera detta. Gud var ju med honom... Det räcker. Men han kanske bad för Naaman. Det kan vi också göra genom att be för dessa imamer och för muslimerna som lyssnar på dem! Sådant borde vi kunna komma överens om som kristna, tycker jag :)

Ha en skön himmelsfärd!

2011-06-01T23:21:00.002+02:00

På mitt språk holländska kallas Kristi himmelfärdsdag enbart för himmelfärdsdag. Jag har hört flera gånger att någon som inte vet så mycket om kristen tro har önskat mig en skön himmelsfärd... Låter kanske lite konstigt för oss i Sverige, men det gör det också för holländska troende.

I en del kristna sammanhang känns det liksom lite världsfrånvänt att tänka kring himlen... Nää, vet du inte hur den kristna kyrkan bara minskar hela tiden och är på väg att dö ut? Att drömma kring himlen är det alltför många kristna som gjort tidigare. Vi behöver faktiskt göra allt för att vi kristna ska vara förankrade i livet här och nu. Vi måste kunna möta nutidsmänniskan och dennes behov och visa honom att vi kristna lever i nuet precis som alla andra: fikar, grillar, you name it... Jag kanske överdriver något... men kanske känner du igen något i alla fall....

Ibland sägs det också att tänkandet kring himlen faktiskt kan vara ett sätt att fly undan problemen här på jorden. Och visst så kan det vara också, så klart. Ändå tror jag att vi kristna har all anledning att regelbundet tänka på himlen och inte bara därför att några kära har dött.....

Jesus for till himlen läser vi i Apostlagärningarna kap. 1. Några veckor innan, kvällen innan Jesus skulle dö på korset, hade Han sagt till sina lärjungar: "om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är." (Joh 14:3)
Jesu himmelfärd är alltså första steget.... Och vi väntar alltjämt på andra steget, då Han ska komma tillbaka och hämta oss för att ta oss till Faderhuset för att vi ska få vara där Han är.

Vi har aldrig varit så nära den dagen då detta ska bli verklighet. Visst, jag är inte den förste som säger det, men det är faktiskt viktigt att verkligen tänka den tanken!
Kommer vi att invänta honom från himlen eller är vi kanske för upptagna med allt som tillhör livet? Hur roligt kan det vara för en brudgum att komma till en brud som faktiskt inte alls inväntar sin brudgum? Kanske är det anledning att grunna över vår egen himmelsfärd på Kristi Himmelfärdsdag.

Lyssna på sången "I can't wait to get to heaven" av Keith Green.

Seaside sunset, silver linings round the clouds,

Birds fly, singing, making such a joyful sound.

Thoughts of heaven somehow seem to fill my mind,

But I can't even imagine, what it is I'm gonna find.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears.

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

Deep green forests, mountains reaching for the sky,

Grasslands and deserts, your creation fills my eye.

Thank you, thank you Jesus, though this beauty is just a taste,

Of all your glory I'll see when I pass through those gates.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears.

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears.

In six days you created all of the world,

But you've been working on Heaven,

You've been working on heaven, Holy Spirit,

You've been working on Heaven, two thousand years.

Krav på bevisdokument om Jesu uppståndelse

2011-04-29T12:04:00.002+02:00

Visst skulle det vara intressant om vi hade fler bevisskrifter från Jesu tid som skulle berättat om hans uppståndelse. Frågan är hur realistiskt det är att begära att såna vittnesbörd i skriftlig form skulle finnas kvar efter så många år! Inte en bibelböckerna finns kvar i original! Vid den tiden användes papyrus för att skriva, men den var dyr så man var inte van att skriva ner saker som vi gör numera, speciellt inte gemene man. Speciellt i den judiska kulturen använde man sig av personliga vittnesbörd av vilka det var avgörande om de överensstämde, något som också framgår vid processdetaljerna kring Jesu avrättning Matt 26-57 ff. Se även 5 Mos 19:15.

Det är alltså inte rimligt att avvisa Jesu uppståndelse på grund av avsaknaden av andra skriftliga bevis från den tiden.

Att någon kanske inte känner sig nöjd över det, är en helt annan sak.
Bibeln själv ger dock tillräckligt med detaljer som ger anledning till att tro att Jesus verkligen uppstått.

Vi kommer få se Jesus sådan som Han ÄR!

2011-04-20T11:31:00.002+02:00

"Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. 2 Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är." 1 Joh.3:1-2

Dessa ord har en enorm spänst. De sätter igång tankarna fast det kan vara svårt också att forma sig tankar kring dessa ord. När jag i morse mötte dem igen, så fick jag en ny tanke....

Johannes, lärljungen som Jesus älskade börjar med att glädja sig över Faderns kärlek som visar sig däri att vi inte bara kallas Guds barn men verkligen får veta att vi också är det! Den som är förälder vet hur det är att ha barn som man älskar. Fast de inte alltid beter sig som älskvärda, så älskar man ändå. Gud är likadan och än "värre"! :) Han som ÄR kärlek, skulle inte Han älska sina barn? Ja, men det vet vi ju, tänker vi .... Något mer?

Visst, vi har svårt att verkligen på djupet förstå detta och Paulus är också djupt övertygad om vår brist att verkligen förstå detta när han skriver till Efesierna i 3:e kapitlet:
"Därför böjer jag mina knän för Fadern, 15 han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. 16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. 18 Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå."
Det behövs liksom kraft och styrka i vårt hjärta och att Kristus genom tron verkligen bor i vårt hjärta. Och så behöver vi i allt vi är och gör sträcka våra inre rötter längre in i kärleken.... Nej detta handlar absolut inte om att ha ett visst antal högskolepoäng... Inte alls! Det handlar om en inre längtan att helt och fullt få tillhöra och leva med Herren! Utifrån ett sådant sinnelag ska vi i gemenskap med våra trossyson kunna lära känna Kristi kärlek i alla dess dimensioner, denna kärlek som är så oändligt mycket härligare än vad vi med vårt förstånd kan tänka och förstå.

Inför detta lär vi alla kanske känna oss som nybörjare. Denna kärlek och kunskapen om den är dock värt att ge upp allting för (läs Fil 3:7 ff!).
Nej, vi lär aldrig bli fullkomliga i denna kunskap om Jesus, men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är, läste vi ju i början här uppe.

När vi ska möta Honom i rymden som vi är utlovade (1 Tess 4:13-17) ska vi få se Honom.... All vår ängslan, tvivel och känsla av evig otillräcklighet kommer bara att försvinna per direkten. Tror inte att det handlar om att vi plötsligt blir så fäst vid hans kärleksfulla ansikte, utsidan så att säga, utan om att vi kommer kunna se in i hans kärleksfulla hjärta....!
Här på jorden ser vi inte längre än till ytan och bedömer människor utifrån vad de säger eller (inte) gör, mer kan vi inte. Gud ser dock till hjärtat. Det har vi ett bra exempel på när Samuel skulle smörja den nya kungen bland Isais söner.... Gud såg inte till det yttre utan till det inre...(1 Sam.16) Han såg Davids hjärta och Gud kallade David : "en man efter mitt hjärta" (Apg 13:22). Det som vi nu ännu inte kan se, Jesu inre, kommer vi att få se när vi möter Jesus! Inga ord kan uttrycka den härlighet vi kommer att få del av då!

Om vi nu försöker läsa texten noggrant så ser vi att vi kommer att bli lika Honom, för att .... Detta "för att" antyder orsaken varför vi blir lika Honom. Varför kommer vi då bli lika Honom? Jo, vi ska få se Honom sådan Han ÄR! Denna insikt, denna upplevelse att få kunna se hans kärleksfulla inre, tror jag, kommer att helt förvandla oss så att vi kommer att utstråla Jesu kärlek, precis såsom Jesus gör själv! Såsom månen återger solens ljus, fast bara till ytan! så kommer vi att stråla som stjärnor uppfyllda av Jesu inre kärlek.

Att tänka kring detta är som att suga på världens goaste karamell... fast nej.., den duger ändå inte att jämföras med att få möta Herren. Men kanske har du fått såsom jag en (större) längtan att få möta Herren och börjar ännu mer att se framemot vårt kärleksmöte med Honom..... Snart är Han där!! Jordens glänsande iphones och andra leksaker kanske ändå inte är så spännande när vi jämför det med att få möta Herren..... Det betyder något för Honom när vi ser framemot hans ankomst!

Så lyder Herrens ord - eller?

2011-02-26T13:44:00.000+01:00

Citerar härunder en mycket intressant artikel av Stefan Gustavsson som jag läste igår i nyhetsbrevet från Svenska Evangeliska Alliansen. Du kan också få SEA:s nyhetsbrev!

Den svenska evangelieboken från 2003 används i allt fler kyrkor i Sverige, med tema och textläsningar för kyrkoårets alla firningsdagar. Som kanske noterades i söndags var GT-läsningen hämtad från apokryferna; det sker så fem söndagar per år. Det är texter från Tobits bok, Manasses bön, Salomos Vishet och Jesu Syraks vishet.

Anledningen till detta är bland annat att apokryferna finns med i den senaste svenska bibelöversättningen, Bibel 2000. Antalet böcker i Bibeln har därmed ökat mellan 1917 års översättning och Bibel 2000: från 66 till 77 böcker.

Apokryferna är böcker som tillkom i tidsperioden mellan GT och NT. De liknar till stil och innehåll ofta GT och har genom historien haft stor betydelse i folklig fromhet. Men har vi anledning att läsa dem som Herrens Ord? På den frågan ger kyrkor olika svar. Den ortodoxa och den romersk-katolska kyrkan svarar ja; den senare väljer också att efter kyrkomötet i Trient på 1500-talet benämna dem deuterokanoniska ("den andra kanon") istället för apokryfer.

De reformatoriska kyrkorna svarar nej. Även om de med Luthers välkända ord kan säga att apokryferna i mångt och mycket är "god och nyttig läsning", så är de inte Herrens Ord och har ingen förpliktigande auktoritet. Eller som det sägs i den anglikanska kyrkans 39 artiklar: "not apply them to establish any doctrine".

Varför denna avvisande hållning? Det finns flera goda skäl.

För det första ingick apokryferna inte i Jesu Bibel och vi som kristna tar emot GT på hans auktoritet. GT:s kanon var avslutad vid Jesu tid. Den bestod av de 39 böckerna vi fortfarande idag har i GT.

Det finns en intressant indirekt bekräftelse från Jesus på kanons omfång. I Luk 11:51 talar Jesus om det blod som utgjutits "alltifrån Abels blod ända till Sakarjas blod, som spilldes mellan altaret och tempelhuset". Den Sakarja Jesus syftar på omnämns i slutet av 2 Krönikeboken - som stod sist i den hebreiska bibeln! Jesus refererar alltså till det första och det sista mordet i GT och verkar alltså se de 39 kanoniska böckerna som en egen enhet.

För det andra har judarna aldrig accepterat apokryferna som helig skrift. Fortfarande idag om man köper en hebreisk bibel i Israel innehåller den GT:s 39 kanoniska böcker och inga apokryfer. De har, för att använda den judiske historieskrivaren Josefus ord, "not been thought worthy of equal credit" jämfört med de kanoniska böckerna.

För det tredje citeras apokryferna inte direkt i NT, än mindre introduceras som "Skriften" eller med orden "det står skrivet", vilket regelmässigt sker med GT. Författarna kände väl till apokryferna och anspelar många gånger på texter därifrån (i t ex Hebr 11) men likställer dem inte med GT.

För det fjärde har apokryferna hela tiden varit omstridda i den kristna kyrkan, både till omfånget (Vulgata har med 10 böcker, Bibel 2000 11 böcker, King James 13 böcker...) och till status.

Utifrån denna bakgrund är det beklagligt att apokryferna i den svenska evangelieboken fått status av Herrens ord. För kyrkor som följer evangelieboken finns det anledning att de fem söndagar som har läsningar från apokryferna byta ut dem mot den psaltarpsalm som också finns föreslagen för dagen.

Om Gud har talat och gett oss sitt Ord är det en viktig fråga att kunna dra gränsen mellan vad Gud backar upp helt och fullt och vad som saknar denna hans unika legitimering.

Exklusiva löften för Guds folk Israel?

2010-06-25T14:40:00.013+02:00

Läste äntlingen Stävares reaktion på Göran Lennartssons tidigare inlägg. Ärligt sagt blev jag bekymrad när jag läst den och förstår att förmodligen många anser att Stävare har helt rätt.

Han anser att det inte finns någon skillnad mellan en Jude, Norrman eller vilket folkslag som helst utifrån Gal.3:28....

Det bekräftar jag fullständigt, men .... det gör jag enbart utifrån mitt sätt att förstå Bibeln som helhet där jag anser att vi nu lever i församlingens era. Inom församlingen är det ingen skillnad mellan en slav eller en fri, en jude eller en palestinier : båda får de profetera i församlingen och deras dagliga verklighet får inte ha någon som helst inverkan på det!

Jag erkänner att Nya Testamentet inte är så väldigt tydligt själv om exklusiva löften för Israel. NT ersätter dock inte Gamla Testamentet! Observera dock att även Upp.7 handlar om 12 grupper av Judar!!! Eller har Upp.7 redan gått i uppfyllelse? När då i så fall? Eller vill man omforma dessa judiska stamnamn till något som har med församlingen att göra! Då blir det ett rejält hopkok, kan jag säga redan nu. Då blir man tvungen att i likhet med Tellbes bok om "Lammet och Odjuret" förklara uppenbarelseboken i stora penseldrag och låta bli att se på några detaljer för då blir det stop i det eskatologiska maskineriet! Då blir det teologi som styr i stället att Guds Ord själv får visa oss vägen!

GT visar dock hur det formligen kryllar av profetior om hur Israel som folk ska bli återställt, hur Jerusalem ska bli världens centrum när Jesus återvänt som Messias och ska regera över inte enbart Israel utan över hela världen. Vi kan väl inte påstå att att alla dessa messianska profetiorna efter Jesu död och uppståndelsen ska förvisas till bibelhistoriens skräpkammare? Eller vill man förandliga alla dessa ord om Israels framtid? :(

Utifrån mitt sätt att se på Skriften kan jag säga så här:
Ingen kan bli frälst utan att tro på Jesus som frälsare, men under den här tiden kan man bli del av Guds församling! Det är ett fantastiskt förmån! Både palestinier och judar som tror på Jesus nu ingår i NT-församlingen. Även i NT skilljs ju de olika grupperna åt som framgår av bl.a. 1 Ko.10:32 "Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling." Och hur ofta läser vi inte " först juden, sedan greken" (Rm.1:16)?
Israels tidsklocka har stannat av då församlingens tid började på pingstdagen. När dock församlingen ska ryckas bort i enlighet med Skriften så ska hela Israel bli frälst enl. Rom.11:26... Jesus återvänder till Israel !! - han ska komma tillbaka till Olivberget som änglarna utlovade i Apg.1:11 och bekräftas av Sak. 14:4. Att Jesus därefter upprättar sitt Messianska Rike enl. Jes.11 kan inte vara svårt att tro, antar jag. Det är väl självklart att just under denna fredsperiod som också Upp.20 vittnar om orden från Sak.8:22,23 ska gå i uppfyllelse: "... många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN. Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: "Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er."
Och läs Jes 9:6,7 "På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. 7 Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta."

Kan det sägas tydligare att det finns en löftesstrålande framtid för Guds folk Israel?

Syndafallets upphovsman eller kvinna?

2009-05-12T10:35:00.008+02:00

Det har redan skrivits stora mängder om syndafallet och speciellt

utifrån frågan om syndafallet verkligen var en historisk händelse. Denna fråga tar jag inte upp här. För mig är det självklart att syndafallet verkligen har inträffat.

Nyligen mötte jag frågan om det verkligen var Adam som ska betraktas som orsaken till problemen på jorden eller om det var Eva. Vad säger Bibeln om det? Denna enkla fråga är en bra utgångspunkt men samtidigt kan det ändå ge upphov till olika svar. Så enkelt är det. Ändå är det viktigt att hämta sitt svar i Bibeln. Egna fantasiprodukter som svar har jag inte mycket till övers för.

Betraktar man berättelsen i 1 Mos.3 där Mose nedtecknat syndafallet så finner vi att Eva utsattes för djävulens bedrägeri. Satans mål var att få Eva att misstro Gud och tänka negativt om honom. Satan lyckades att övertala Eva "och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt." (vs 6b) Kort och koncist.

Nu skriver Paulus i sitt första brev till Timoteus så här: "Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse." (2:14) Hon blev skyldig före Adam ser det ut som.

Rom.5:12 ff handlar just om syndafallets konsekvenser och det är viktigt att förstå hur denna del av Paulus grundläggande brev om synd, tro, försoning hänger ihop med syndafallet. Paulus ifrågasätter heller inte om syndafallet var ett faktum. Det var det helt enkelt och utan syndafall blir hans brev till romarna oförståeligt, vagt och betydelselöst.

Om vi ger oss i kast med det Bibeln säger om syndafallet så anser jag att det förhåller sig i enlighet med det som de troende genom seklerna alltid bekännt nämligen att det var Adam som var syndafallets upphovsman.

Nedanför ger jag fem argument för det.

För det första: Inte förrän också Adam hade ätit av den förbjudna frukten läser vi: “DÅ öppnades ögonen på de båda, och de märkte att de var nakna”. Det händer alltså inte direkt när Eva åt frukten utan först efter att också Adam åt den.

För det andra: “Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams” Rom 5:14 Evas överträdelse omnämns inte utan Adam som syndade på ett annorlunda sätt som alla vi andra som kom efter honom. Det var Adam som hade ansvaret! Detta framgår också utifrån hur Gud talar först och enbart till Adam. Inte förrän Adam skyllt ifrån sig vänder sig Gud till Eva.

För det tredje: 1 Mos.3:17 säger: “Till Adam sade han: “Du lyssnade på din hustru och åt av det träd om vilket jag hade befallt dig: Du skall inte äta av det. Därför skall marken vara förbannad för din skull.” Adams synd var tydligen enligt det Gud själv sa till honom att han lyssnat på sin hustru som tydligen övertygat honom att också äta av den förbjudna frukten. Han föredrog sin hustrus ord före Guds ord som han nu valde bort. Det var alltså olydnadens synd! Se följande punkt!

För det fjärde: ” Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad...” Rom.5:19 Evas olydnad? Nej, helt klart Adams! Även om Evas handling räknas som överträdelse (se ovan) så räknas hon in i Adam och det är i honom som vi alla dör (5:15)! Det är som barnet som krossar ett fönster hos grannen men föräldern står ansvarig! Så är det med Eva här också! Gud hade talat till Adam, inte till Eva om att inte äta av frukten! Därför är det enbart han som står skyldig som trots Guds ord ätit av frukten!

För det femte: Rom.5:12-21 talar utan tvekan om Adam och Kristus. Det blir redan klart i vers 14 (se ovan) Paulus fortsätter med att säga “Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, (vs 15) ... “Domen kom genom en enda (Adam) och drog med sig fördömelse.”... “Ty om en endas (Adams) fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende” (17)... “Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor” (vs 18)... “Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad” (vs 19).

Välkommen med synpunkter!

Jesus största chefsfloppar?

2009-04-09T14:55:00.014+02:00

På E24 fanns idag en artikel om Jesus som chef och han ansågs inte vara så väldigt lyckad även om jag anar lite humor ibland. Det var i alla fall roligt att läsa samtidigt som det också blev anledning till att ge belägg för kanske lite andra vinklingar... Om jag lyckats med mina kommentarer som jag återger härunder får väl läsaren avgöra!

Judas var en felrekrytering
”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset.

Ytligt kan det se ut så, men redan 1000 år tidigare hade David uttalat en profetisk psalm (41:10) om hur det skulle gå för Messias: ”Också min vän som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter sin häl mot mig.” Den versen betraktas allmänt som åsyftar händelsen under påskmåltiden (Joh.13:18 ff) Jesus gjorde inget utan att han pratade om det i bön med Gud Fadern. Jesus visste att han skulle bli förrådd av en av sina lärjungar. Trots det har inte Jesus behandlat honom illa för det! Tänk vilken chef! Han visste att allt var i Gud Faderns hand! Så här tryggt får även kristentroende leva!

Jobbet slukade all hans tid
Även om arbetarrörelsen för 2000 år sedan inte nått samma grad av samordning som idag, ligger det nära till hans att tro att missionärsförbundet hade förespråkat kortare arbetsveckor. Tempot var högt i kristendomens ledningsgrupp och, som tidningen Chef påpekar, Jesus var värst av alla.

Jesus var mycket väl medveten om den viktiga livsuppgiften han hade att utföra. Ingen annan hade kunnat göra det han gjorde! För att vara till välsignelse och rädda många människor var han beredd att ställa sitt liv till Guds förfogande. Vid vissa tillfällen drog han sig dock tillbaka med sina lärjungar för att vila en stund. När det dessutom "brinner i knutarna" är väl alla räddningsarbetare beredda att ge järnet och inte bry sig allt för mycket om antalet arbetstimmar! Det gäller ju liv! Jesus gav järnet som ingen annan! Och på påskfesten en dag före sin död var han beredd att betjäna sina lärjungar och tvättade deras svettiga fötter! Joh.13och förberedde dem för det som väntade... Tänk vilken chef!

Ledningsgruppen var enkönad
Var fanns Feministiskt Initiativ och Kollegiet för svensk bolagsstyrning när de verkligen behövdes? Gudrun Schyman hade kunnat köpa aktier i firma Kristendomen och vända ut och in på hela valberedningen. Istället befolkades ledningsgruppen av 12 karlar vars oberoende gentemot bolaget går att ifrågasätta.

Utifrån den kulturella situationen var det väldigt klokt att endast ha manliga lärjungar som efter hans uppståndelse skulle vittna om honom. Kvinnor godtogs inte som vittnen på den tiden!! Dock visade Jesus sig allraförst inför en kvinna som hade följt honom troget. Även under hans liv visade han att tog kvinnor på allvar och försvarade dem vid många tillfällen helt i strid med den kulturella seden! Kolla här följande exempel: Luk.13:10 ff, Joh.4:1-39, Joh.20:11-19,

Han var otydlig
Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk.

Jesus berättar att han alls inte ville att bl.a en del sluga överstepräster skulle förstå vad han verkligen menade. (Luk.8:10) De ville bara utnyttja Jesus och tog inte alls hans ord på allvar. Det är fortfarande så att de som verkligen menar allvar i att lära känna honom lär sig att förstå honom med tiden även om det kan ta tid. Inte ens den lärde Nikodemus förstod sig ens på Jesus och Jesus förklarade att han behövde födas på nytt först för att kunna förstå! Joh.3 Detta gäller alltjämt! Den som i uppriktighet vänder sig till honom får upprättelse till sist oberoende av antalet misstag man begått! Tänk vilken vis chef!

Han var lynnig
Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap.

Jesus var ingen mjäkig chef och visst har det hänt att Jesus sagt rakt på sak vad som behövde sägas. Han var dock aldrig oförskämt som här verkar påstås. Bärsärkagång kan väl endast tyda på den gången då han mycket ivrig visade hur Judarna hade gjort Guds hus till ett vanligt köpmanstorg fast det skulle hållas heligt. (Joh.2: 13 ff) När det var viktigt, visade han att han stod för det han gjorde!

När han vid ett annat tillfälle inte var välkommen i en stad så ville lärjungarna att eld från himlen skulle förtära invånarna men Jesus avvisade detta. (Luk.13) Han tillrättavisade dem och var beredd att gå vidare till nästa stad! Vilken tålamod han hade. Tänk att få ha en sådan chef!

Avgången inte förberedd
Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod.

Jesus behövde aldrig göra någon pudel! Han blev avrättad för dina och mina synder och var aldrig ute efter egen fördel! Aldrig! Han hade dessutom förvarnat sina lärjungar flera gånger om att vägen till att vara Israels messias skulle gå genom avrättning! De hade dock svårt att ta in det budskapet. Kvällen innan han skulle avrättas tog han många timmar att samtala med sina lärjungar (Joh 13-17). Han lugnade dem genom att säga att de visserligen inte kunde förstå allt nu men att Guds ande skulle hjälpa dem att göra det senare. Till avslutning bad han en varm och innerlig bön till Gud precis innan han togs tillfånga. Och när han tillfångatogs sa Jesus till soldaterna: "Om ni nu söker mig, låt då dessa mina lärjungar gå bort obehindrat". Sen efter att han lät avrätta sig och begravdes visade han sig redan samma dag då han uppstod igen för sina lärjungar och fick dem att förstå bättre! Tänk vilken omtänksamhet. Tänk att få ha honom som chef!

Han var inkonsekvent
I sin tidiga karriär, skriver Chef, lät han sina helande krafter begränsas till sjuklingar av Israelisk börd. Han fick sedermera ge vika för sin filantropi när han vid tillfälle kom att bota en kananeisk flicka. Detta, kan det argumenteras, återspeglar antingen Jesus vacklande principer, eller ett genialiskt strategidrag på väg mot en globaliserad rörelse.

Han var visst konsekvent som han också pålyser kvinnan om att han kommit till bli sitt folk Israels Messias. Utifrån detta hade kvinnan ingen rätt att begära av honom att få sin flicka helad. Jesus visade dock barmhärtighet och ärar henne för sin ödmjuka envishet! Det som andra betraktar som inkonsekvens är inte alltid det. Det gäller att läsa vad som verkligen hände. Läs berättelsen själv i Matt.15:21-28. Tänk att ha att göra med en sådan chef!

Han slarvade med skatten
Liksom många ledare av rang var Jesus en skattesmitare. Till skillnad från Gudrun Schyman kunde Jesus i en försonande gest trolla fram ett silvermynt ur munnen på en fisk, vilket utjämnade underskottet på skattekontot. Det ska dock sägas att Jesus levde i en enkel verklighet. Hur hade det sett ut om han utöver tempelskatten ålades betala tv-avgifter och kapitalskatt? Hade gud betalat sociala avgifter till förmån för sitt språkrör på jorden? Hade Jesus efterlevandeskydd i sin tjänstepension?

Nej, Jesus uppfattade sig som Israels kung som ju av den anledningen inte skulle behöva betala skatt, men samtidigt var han beredd att än så länge underkasta sig överheten, medan han visade sin allmakt och gudomlighet då han sa att lärjungen skulle ta sitt metspö och fånga en fisk. I första fiskens gap skulle han hitta en peng som skulle räcka åt både hans och lärjungens skatt!

Tänk att ha en chef som ser till att skatten blir betald på ett sådant sätt! Alla som vill kan få lära känna honom!

Familjen blev försummad
Jesus var ingen anhängare av långa söndagspromenader och lugna kvällar framför tveksamt underhållande tv-program. Familjen kom i andra hand, vilket han med all önskvärd tydlighet visade genom att avvisa såväl morsan som sina bröder då de vid tillfälle sökte kontakt med sin framgångsrika son. ”Balans i livet” sägs vara nyckeln för karriäristen. Där låg Jesus i lä.

Ja, ja... tänk om en svensk morsa samt ens bröder skulle bete sig så gentemot en 30-årig son! Han skulle säkert framställas som en riktig drulle om han gav efter! Inte ska man väl behöva ställa upp åt nära släktingar när de plötsligt råkar komma förbi när man håller på med en viktig sysla med dessutom mycket publik runtomkring sig. Hade du varit publik hade du säkert kännt dig förolämpad om han plötsligt lämnad sin publik.

Men läs gärna hur Jesus var lydig när hans föräldrar hittade honom i templet. Lukas 2:41 ff. Då följde han med omedelbart! Och han höll sig till sin familj under 30 år! Vem låg i lä, menar du?

Framtidsstrategi saknades
Brist på framtidsstrategi, hybris, eller undermålig successionsplanering? När Jesus tog ned skylten lämnades ledningsgruppen att efter eget huvud ombesörja den förestående expansionen. Var hade inte kristendomen varit idag om han åtminstone efterlämnat ett strategidokument – Core Jesus?

Jesus hade sagt till lärjungarna att Han skulle återgå till Gud Fadern, men att han skulle skicka den helige ande som ju hade den stora fördelen att den är överallt närvarande samtidigt som Jesus i kroppslig gestalt ju inte kunde vara det. Så visst var det inte brist på någon framtidsstrategi! Dessutom ägnade Jesus 6 veckor åt att förbereda sin lärjungar efter att han uppstått och blivit levande igen. (Apg.1) Och nu är högsta chefen hos Gud Fadern och närhelst någon djävul anklagar en av guds barn så påpekar Jesus att all skuld är betald. Genom sin ande hjälper han oss under tiden tills han återkommer till jorden igen och skall bli Israels rättmätiga kung i all evighet. Det är något att verkligen med ständig glädje att få se framemot. Jag hyller honom som chef. Det finns ingen bättre än han! Haka på ni som vill. Den som vänder sig till honom i bön med ett ödmjukt hjärta avvisar han inte! Kostar inget. Livets bästa bonus är han själv!

Sist men inte minst: Han är alltså inte död! Han lever! Det är ju det påsk faktiskt handlar om!! Vi får väl hoppas att nivån av övriga E24-nyheter håller lite högre standard ... :)

Vart har bibelns auktoritet tagit vägen?

2009-03-26T00:07:00.007+01:00

Frikyrkofolkets antal befinner sig i nedförsbacken som vi alla vet. Från år till år minskar antalen och skulle den här trenden hålla i sig så skulle frikyrkan dö ut inom snar framtid. Det är en allvarlig kris. Många kyrkoledare är väl medvetna om att trenden behöver ändras.

I en hel del församlingar stiger genomsnittsåldern från år till år och allt för ofta behöver församlingar slåss ihop för att antalet medlemmar minskat eller medlemmarna blivit för gamla att hålla igång. Jag upplever det som djupt tragiskt.

För att stoppa trenden har många kyrkor moderniserats mer och mer och anpassat sig efter yngres åsikter och nog låter det rimligt.... men i vilken mån har Bibelns tankar fått styra tankarna i anpassningen eller har Bibelns värde förminskat så att den egentligen bara innehåller sanningen om evangeliet, om frälsning? Har Guds övriga tankar i Bibeln kanske obemärkt fått ge vika för modernare åsikter som i mångt och mycket påminner oss om samhällets tillvägagångssätt? Problemet är väl att förändringarna smyger sig in sakteligen. Har vi dessutom dålig bibelkunskap då är det lätt att vi inte ens förstår att vi växer ifrån bibelns tankar.

Jag tänker på en liknelse i det här sammanhanget. Det finns en gryta som står på elden. Medan vattnet fortfarande var kallt hoppade en groda in i grytan. Vattnet i grytan blir varmare och varmare även om det inte går fort. Som vi vet anpassar grodan sin kroppstemperatur till omgivningen och grodan märker inte att vattnet blir varmare. I början skulle det varit ganska lätt att hoppa ur grytan men ju varmare det blir desto slöare blir grodan. När den sist vill hoppa ut så orkar den inte längre och dör ….

Jag menar så klart inte att vi ska ”hoppa ur” genom att lämna församlingen utan att vi behöver förstå att vi kommer längre och längre från Ordet... Vi behöver ändra oss innan det är för sent!

Vi skulle ju inte anpassa oss efter den här världen, utan låta oss förvandlas genom sinnets förnyelse, i enlighet med Rom.12:2? Har den ärliga längtan att få in nya människor till våra möten kanske gjort att vi avstod från att hålla fast vid Ordets tankar och tyckt att det blir bäst med en lite friare tolkningar i förkunnelsen och gudtjänstens ramar? Jag tycker att det är svårt att säga vad det är som gör att det känns som om vi är i patriarken Isaks sits då han känner sig förvirrad och säger: "Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus” (1 Mos.27).

När hände det sist att vi blev djupt berörda av ett bibelord som kom till oss i predikan, ett ord som gjorde att vi blev förkrossade inuti?

Jag tror att Nils-Olof Nilsson sätter pricken på i:et i en artikel i Dagen där han påpekar att bibelkritiken har gjort sitt inträde bland frikyrkopastorerna. När jag läste artikeln kände jag en djup oro att det här nog kunde vara sant!

Jag anklagar ingen, men jag känner ändå en inre förvissning om att vi återigen behöver upptäcka bibelns makt och auktoritet över våra liv. Jesus svarade Satan när Han frestades i öknen genom att tre gånger på rad svara med ett bibelcitat! Inte för vara "duktig" utan därför att Ordet är som ett svärd. På samma sätt behöver vi kunna hantera Ordet, inte genom att vräka ur oss för att vinna en diskussion utan såsom Jesus och apostlarna använde skriften. Vi lär oss inte längre att hantera Skriften! Har vi lyssnat för mycket på dem som varnar för fundamentalisterna i skolorna, i medierna? Har det blivit viktigare med högskolepoäng än helig gudsfruktan för att inte behöva skämmas bland släkt och vänner? Har pastorerna ändrat sig i språkbruket och tankarna för att bara inte stöta sig med dem där ute? Håller de låg profil när det gäller bibelns aktoritet för att inte få kritiken att vara oseriösa och bokstavstroende?

Men om inte de visar vägen för fåren hur man håller sig nära till Herrens Ord, hur ska de då lära sig det? Risken är att de börjar irra runt och tappar fotfästet. Pastorns intressanta vältaliga predikningar tar över Ordets auktoritet... Det är dock fel väg! Låt Ordet få tillbaka sin centrala plats i predikan och våra liv!

Rene Paches bok ”Bibelns inspiration och auktoritet” är bland det bästa jag läst på det området och finns alltjämt att få tag på i secondhandbutiker. Min önskan är att alla pastorer och förkunnare skulle läsa den och tillämpa den.

Vem är Jesus? (1)

2008-12-07T14:53:00.009+01:00

Vem är Jesus egentligen? Konstigt nog diskuteras detta flitigt även bland kristna. Man ska dock vända sig till Bibeln för att få svar på den frågan, men även om du kommer att finna tydliga svar är det ett och annat som kanske förblir lite dimmigt. Att lära känna honom är det bästa man kan göra i livet. Den här gången funderar jag lite kring något som Petrus sagt om Jesus och jag citerar Matt.16:15,16:
Petrus säger: "Då sade han till dem: Vem säger då ni mig vara? 16. Simon Petrus svarade och sade: Du är Kristus, den levande Gudens Son.
Bibeln berättar här för oss att Jesus frågade sina lärjungar vem de trodde att han var. Frågan är en riktig fråga! Den har betydelse i sammanhanget som Matteus berättat om precis innan.

Berättelsen börjar med att några religiösa ledare (Fariseerna) begärde att Jesus skulle bevisa att han var Messias genom att göra ett märkligt under och tecken. Underförstått: de ville ha bevis att Jesus var sänd från Gud. Lägg nu märke till att Jesus svarar på ett sådant sätt att han inte försöker få med dem på sin sida för att bättre kunnan övertyga folkskaran. Han håller inte på med marknadsföring eller så. Han genomskådar dem, inser att de inte alls vill ta emot honom som Messias även om han skulle göra något tecken eller ett under som han gjort på andra platser. Genom att visa att han genomskådar dem som "ett ont och horiskt släkte" säger han faktiskt också något om sig själv, nämligen att han kan titta rakt in i deras hjärta och se hur de tänker! Men vem av oss kan väl göra det? Han avslöjar dem hur de innerst inne är. De kunde erkänt att det han sagt var sant, men det vill ingen av dem. De önskar bara en messias för egna syften: han ska fördriva de förhatliga Romarna! De själva får han inte komma åt. Hade de erkänt att han hade rätt så hade de fått möta en person som inte bara säger sanningen om dem utan också fått erfara hans NÅD! Så har Johannes berättat att han är. De ville dock inte ta emot sanningen och förhärdade sig. Därför kunde de heller inte ta emot nåden! Och Jesus lämnar dem.

När Jesus och hans lärjungar for över till ett annat ställe, visar det sig att de glömt att ta med sig bröd. Lärjungarna blir helt fixerade på detta problem som nu uppstått och Jesus frågar dem nu: "förstår ni inte ännu?" Och så påminner han dem om hur vid ett tidigare tillfälle fem bröd hade räckt åt 5000 människor och att de hade haft över till och med! Och åter en annan gång då 4000 tusen åt av sju bröd och de kunnat plocka upp flera korgar med bröd sen efteråt.
Vad vill Jesus? Varför säger han så? Jo, han vill att de ska förstå vem han är! Om Jesus kunde fem bröd till att räcka åt 5000 män då måste man väl undra över vem han faktiskt är som har en sådan makt, eller hur? Först frågar han dem vem folket tror att han är och det blir olika förslag; slutligen frågar han dem själv: "vem säger då ni mig vara?" Då är det Petrus som uttalar sig så här: "Du är Messias=Kristus den som folket visste skulle komma för att sitta på sin far Davids tron. Ja, du är "den levande Gudens Son"! (Messias betyder "den smorde" på hebreiska/arameiska, som på grekiska kallas Kristus).

Petrus gör sig inte till utan är så där rätt fram, han säger vad han tycker, det framkommer på flera platser i evangelierna. Petrus säger detta alltså inte bara utan att tänka efter utan han börjar förstå utifrån sammanhanget med fariseerna och det som hänt med brödet och Jesus reaktion efter det att Jesus måste vara den utlovade Messias, han som hela folket hade väntat på i så många århundraden.
Hur reagerar Jesus då? Näää Petrus nu tar du i, eller? Nej, Jesus bekräftar att han är Messias och den levande Gudens Son genom att säga "Salig är du Simon, Jonas son, ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himlen."
Frågan är nu vad det betyder att tro att Jesus var Messias. Det handlar ju inte om någon slags magisk formel! I Gamla Testamentet finns ju många utsagor/profetior om Messias. Judarna såg honom först och främst som den utlovade arvinge till Davids tron som därför behövde vara av Juda stam, födas i Betlehem. Men det finns mycket mer att säga om Messias, bland annat att han skulle bli född av en flicka som var oskuld, att han skulle bli förrådd av en vän och skulle lida i mänsklighetens ställe. Oerhört viktigt i det hela är att han också skulle vara det sanna offerlammet som skulle utplåna mänsklighetens synder och öppna vägen till Gud, samt att han skulle stå upp från de döda. Här hittar du en hel lista av profetior som alla stämmer in på Jesus. Det är alltså ingen tvekan om han är Messias. Det är helt säkert! Det är genom honom som vi kan få syndernas förlåtelse om vi bekänner vår synd inför Gud och få evigt liv. Detta låter för bra för att var sant, men det är just det det är!!

Hur viktigt är det då att bekänna att Jesus är Messias nu? Oerhört viktigt! Läs här vad Johannes skriver när han berättar hur Tomas började tro att Jesus verkligen var Messias. Sista versen är där speciellt viktig när han skriver. "Men dessa (tecken) är uppskrivna, för att ni skall tro, att Jesus är Kristus, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn."

Lycklig är den som gör detta!

Ett ljus för hednafolken

2008-11-23T21:14:00.009+01:00

Jes.49:6 "Han säger: Det är för litet för dig, då du är min tjänare, att allenast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel; jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att min frälsning må nå till jordens ända.” (1917)

Versen uppfattas att handla om Messias. Inte kan väl Israel själv upprätta Jakobs stammar, nej det är Messias som omtalas här.
Jakobs stammar: dvs de 12! Inte bara Judarna utan även de 10 stammarna som försvann efter att de bortfördes till Assyrien år 722 f.Kr.

Sista delen i versen säger att Gud ska göra Messias till ett ljus för andra folk också. Frågan är när då?
Är Messias redan ett ljus för Jakobs stammar nu? Nej, inte än. De har ännu inte lärt känna sin Messias. När han ska sätta sina fötter på Oljeberget (Sak.14:4 "På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut. Och Oljeberget skall delas mitt itu,...") kommer detta att hända att judarna ska fråga "Och om man då frågar honom: "Vad är det för sår du har på din kropp?" så skall han svara: "Dem har jag fått därhemma, hos mina närmaste" och då ska Sak.12:10 gå i uppfyllelse som säger "Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde." Detta tillämpas av Johannes på Jesus i Joh.19:37. Tänk vad de fått genomlida mycket på grund av detta. Messias förkastelse ledde ju till en snart 2000-årig förskingring bland hednafolken...

Först då kommer Messias alltså bli ett ljus för sitt eget folk Judarna. Men när Han blivit kung över sitt folk ska Han alltså också bli till ett ljus för hednafolken. Snart är tiden inne! Redan har judarna återvänt efter att under 1900 år ha varit borta från fädernas land. Många "bevarade judar" ska dock Messias själv återföra till Israel när Han kommit för att upprätta sitt Rike. Därmed ska också löftet till Maria bli uppfyllt :"Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." (Luk.1) Och när Han då ska bli Kung då ska Gud ge honom inte bara Israel utan även alla hednafolken till arvedel. I Ps.2 står det : "Det är jag som har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg." 7 Jag vill kungöra HERRENS beslut. Han sade till mig: "Du är min son, jag har i dag fött dig. 8 Begär av mig, så skall jag ge dig hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom." Så kommer Messias att vara jordens Herre och ett ljus för alla folk.

Det är då det verkligen ska bli en hjord (Israel och hednafolken) och Messias själv ska leda dem enligt det han sa i Joh.10:16 "Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde."

Visst uppfylls detta redan också i nuet (fördolt) när nu både frälsta Judar och Greker (hedningar) har skapats till den nya människan (Ef.2) som kallas Guds församling, men ytterst gäller det tiden då Jesus ska regera som Messias över Israel och alla andra folk.

Mose som en skugga av messias ...

2008-09-12T11:20:00.006+02:00

Genom tron vägrade Mose att kallas Faraos dotterson, när han hade blivit stor, och ville hellre lida bedrövelse med Guds folk än för en tid njuta av synden. Och höll Kristi smälek för större rikedom än skatterna i Egypten, ty han såg efter lönen. Hb.11:24-26 (RB)

Mose var barn till Amram och Jokebed, två lsraeliter av Levi stam. Genom Guds försyn blir han fostrad av sina föräldrar till att senare bli antagen som faraos dotterson. Mose som hade möjlighet att rikligen ta del av all kunskap och alla skatter i Egypten och säkert kunde leva ett angenämt liv vid faraos hov, valde bort den möjligheten. Den korta fostran hos sin egen mamma hade präglat honom för livet! Han ville på något sätt göra saker som skulle gynna sina landsmän som levde under Egyptiernas slavok.

Även om bibeln inte berättar hur saker och ting gick till så skriver författaren till hebréerbrevet att Mose tydligen avstod att kallas för faros dotterson när han blivit vuxen. Han ville göra sig ett med sitt eget folk Israel. Om han verkligen lidit bedrövelse med sitt folk medan han fortfarande var kvar i Egypten berättar inte bibeln, men tydligen var hans inre inställning sådan att var beredd att göra det. Att vara kvar som faraos dotterson betydde så klart också att han skulle delta i avgudadyrkan för att behålla sin ställning. Jag anar att just detta var en viktig del som gjorde att han avstod från att gälla som prins vid hovet.

Mose måste ha begripit att Israels Gud var verkligen Gud och inte någon av Egyptens avgudar. Dessutom måste han förstått att någon gång så skulle Guds löfte till Abraham, Isak och Jakob bli verklighet. Inte bara det, för vad hjälper det om man inte själv kommer att kunna ta del av detta. Mose och i alla fall hans föräldrar måste ha förstått att Gud skulle uppfylla löftet men också genom uppståndelse låta dem få leva i riket det Gud lovat.

Nu talar författaren till hebréerbrevet om att Mose höll Kristi smälek för större rikedom än skatterna i Egypten. Men visste han något om Kristus (messias) över huvud taget då, kan man undra. Tror inte att bibeln säger mer om det än Hebréerbrevet gör.
Dock kan man säga att Mose gör det Messias senare skulle göra på ett fullkomligt sätt, nämligen att göra sig till ett med sitt folk Israel. Som Mose kom från ett kungligt hov så kom Messias från "högsta hovet", utifrån guds direkta närhet (Joh.1:18). Om Messias skriver Paulus i Fil.2 " Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset." Detta tror jag är Kristi smälek. Jesus var beredd att lida för sitt folk och lämna härligheten. Mose gör detta redan som i en skuggbild. Genom det Mose gjorde pekade han framåt mot messias som skulle göra det så fullkomligt!
Mose var villig att tjäna folket när han blir till folkets ledare och till medlare mellan Gud och folket. På ett mycket djupare sett kom Jesus att fullborda lagen genom att vara den verkliga medlare för sitt folk inför Gud.

Författaren till Hebréerbrevet ser liksom själv hur Moses väg var en skugga av Messias väg som inte kom för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. (Mk.10:45)

Lönen då? Jo, det var ju inte ute med Mose när han dog och inte fick komma in i löftets land! Där är Mose lagens gestalt som aldrig kan införa en människa i Löftets land, Guds Rike.
Men ändå läser vi att Mose talade med Jesus om hans utgång....(Mk.9) Mose lever och får leva i all evighet med Messias som han hänvisat till med sitt liv. Vi som är troende ska också hellre uthärda smädelse och förtryck om det handlar om att hålla fast vid det som Gud sagt än att följa med i samhällets politiskt-korrekta tvångstänkande som ändrar sig alltefter vinden blåser. För vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont. 2Kor.5:10

Ska Salomo räknas som en god eller dålig kung?

2008-08-24T18:47:00.006+02:00

Somliga bedömer den Israeliska kungen Salomo som en bra kung, andra som en dålig. Hur kan det komma sig?

Visst var Salomo oerhört vis men hur ska man bedöma 1 Kung 11 som handlar om hur Salomo började dyrka främmande avgudar? Så här lyder verserna :

" När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet HERREN, sin Gud, som hans fader Davids hjärta hade varit. 5 Salomo följde efter Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas styggelse. 6 Salomo gjorde det som var ont i HERRENS ögon och följde inte i allt efter HERREN, så som hans fader David hade gjort. 7 Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas styggelse, på berget öster om Jerusalem och likaså en åt Molok, ammoniternas styggelse. 8 På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, som fick tända offereld och offra åt sina gudar. 9 HERREN blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade vänt sig bort från HERREN, Israels Gud, som två gånger hade visat sig för honom. 10 Han hade givit honom befallning om denna sak: att han inte skulle följa efter andra gudar. Men han hade inte hållit vad HERREN befallt. 11 Därför sade HERREN till Salomo: "Eftersom det är så med dig och eftersom du inte har hållit mitt förbund och mina stadgar som jag har givit dig, skall jag rycka riket ifrån dig och ge det åt din tjänare."

Man kan nu ställa frågan om man ska bedöma Salomo som en dålig kung eller om han ändå ska betraktas som en god kung. Finns det kanske även andra bibelställen att referera till för att komma till en bedömning?
Vad tycker du och varför?

Joh. 8:24,25

2008-08-13T10:24:00.005+02:00

På Aletheia har det förts långa diskussioner kring frågan om Jesus är Gud eller endast Messias, Guds son, en skillnad som gör att messianerna i MFS avviker från många bibeltroende som anser att bibeln kanske aldrig så där rakt av säger att Jesus är Gud men att otroligt mycket talar för att han ska betraktas som Gud Sonen, inte bara som Guds son.

I Johannes 8:24,25 : "Därför sade jag att ni skall dö i era synder. Ty om ni inte tror att jag är den jag är skall ni dö i era synder. De frågade: "Vem är du då?" Jesus svarade: "Varför talar jag alls till er?" (B2M)

1917 översätter så här: "Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder. Då frågade de honom: "Vem är du då?" Jesus svarade dem: "Det som jag redan från begynnelsen har uttalat för eder."

Diskussionen har mest handlat om "ty om I icke tron att jag är den jag är", där många teologer i "jag är den jag är" ser en dold (?) hänvisning till gudsuppenbarelse i öknen där Gud uppenbarar sig som JHWH inför Mose (2 Mos.3:14). Jag hänvisar till den utförlige diskussionen på Aletheia.
Jag har fått personliga reaktioner som jag tycker är intressanta nog att i efterskott (anonymt) publicera ....

Våra "digitala" teologier

2008-07-31T13:10:00.019+02:00

Under årens lopp har jag läst en hel del teologiska diskussioner, bl.a. kring frågan om Jesus är gud eller ej. Ena gruppen tar olika bibelverser till sitt försvar och fastställer att så här är det bara. En annan grupp åberopar sig på andra bibelverser och hävdar motsatsen. Bägge partner står för en viss teologi. Ska vi förkasta teologi, därför att det ju aldrig kan bli riktigt bra?

Jag har grubblat kring detta en del och kommit fram till att varje teologi på något sätt gör avkall på Bibelns ord och framställer sin egen "bild" på sanningen, samtidigt som det hjälper oss att tänka igenom vår tro. Det är dock viktigt att inse att vår teologi alltid har sin begränsning. Det är som en digital bild som i grunden alltid är hackig som bilden bredvid. Sann teologi borde vara "analog" för att hålla oss till bilden, men är inte uppnåbar. Och här haltar så klart också jämförelsen med en digital bild, för vi har möjlighet att se en vanlig original bild som helhet. Vi ser dock aldrig guds sanning som en helhet utan ser den i delar; vi ser fragmentariskt enl. 1 Kor.13:9. Vi gör dock saken värre om vi blandar in en massa utombibliskt tankebråte i vår teoligi som gör bilden grumlig och igenkännbar för andra troende.

Somliga påstår att de inte har någon teologi alls, de håller sig endast till Ordet. Vore det bara så enkelt!! Ingen klarar dock detta. Alla har vi teologiska uppfattningar och utgångspunkter. Vissa detaljer ser vi kanske rätt så bra men ju mer vi fokuserar på dessa detaljer och gör dem till stommen i vår teologi desto mer blir den deformerad som helhet. Frågan är hur man kan komma runt detta. Tyvärr, det kan vi inte, det är en illusion! .. men om man oftare läser själva bibeln i stället för att man (bara) läser teologi får man i alla fall ett bra skydd mot grovkornig teologi. Det är en ganska enkel sanning men få verkar hålla sig till den. De flesta tycker att det är mera intressant att begrunda människotankar än guds eget ord. Det sista är dock livsnödvändigt för att kunna hålla oss i förbindelse med den sanna vinstocken, Jesus.... (Jh15) Han själv är den analoga bilden! Han ÄR sanningen! Vi behöver vara nära honom!

hämnas?

2008-07-20T16:54:00.003+02:00

Jag hittade de här raderna som blev till en tankställare:

Att löna det goda med gott är mänskligt,
Att löna det onda med ont är omänskligt,
Att löna det goda med ont är djävulskt,
Att löna det onda med gott är gudomligt.

Vill vi vinna aktning så ska vi löna ont med gott!
... besegra det onda med det goda. Rom.12:21

Gud gav själv exemplet som vi läser om i Rom 5:7,8 "Knappast vill någon dö för en hederlig människa - kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare."
Medan vi alltjämt var rebelliska emot gud, tog han själv första steget för att vinna oss för sig! Han övervann det onda med det goda!

Wegner och bibelkritiken (1)

2008-06-15T20:08:00.009+02:00

I boken "Textual Criticism of the Bible" tar Wegner upp olika problem kring bibeltexter.
Jag tar upp följande exempel där han påpekar ett "problem" i 1 Sam.13:1,2a
Så här står det i :
* NASB: Saul was forty years old when he began to reign, and he reigned thirty-two years over Israel.
* NIV: "Saul was thirty years old when he became king, and he reigned over Israel forty-two years.
* KJV: "Saul reigned one year; and when he had reigned two years over Israel, 2 Saul chose him three thousand [men] of Israel;

kommentar Wegner:
I Sam.13:1 har antalet år som Saul regerade utelämnats. Moderna översättningar har därför avvikit från texten. Man tror helt enkelt att de ålder har fallit bort och den borttappade informationen har nu genom logiskt tänkande lagts till. Så gör dock inte King James Version (KJV).

diskussion
Kollar vi upp hur det står i svenska översättningar då ser det ut så här:
* 1917: " Saul hade varit konung ett år, och när han nu regerade över Israel på andra året"
* B2000: " Saul var … år då han blev kung, och han regerade två år över Israel."
* Folkbibeln: " Saul hade nu varit kung ett år. När han regerade över Israel det andra året"

Här framgår att 1917 och FB liknar mest KJV, medan B2000 går att jämföra med NIV och NASB som följer modernt tänkande.
Ser vi lite närmare på formuleringen om kungarnas regeringsframträdande då blir det tydligt att det oftast sker enligt ett visst mönster och ungefär så här:
"Kunganamnet var X år gammal, när han blev kung, och han regerade Y år i Z (Jerusalem).

Utifrån det speciella mönstret om hur kungainformationen ofta ser ut samt ett analogt tänkande kan 1 Sam.13:1 låta lite märkligt. Varför står det inte hur gammal han var när det står så om så många andra kungar?
För att väga detta problem ville jag veta om det förekommer oftare att just denna åldersinformation utelämnas och hur pass ofta det förekommer avvikelser från ovannämnda speciella mönstret.
Utifrån översättningarna är det kanske inte alltid lika lätt att se hur det ska se ut, så bäst är då att kolla upp texten i grundspråket. I det här fallet tyckte jag att jag kunde begränsa mig till att kolla en del texter i Kunga- och Krönikeboken.

Jag börjar med konstaterandet att Saul faktiskt är första kungen. Det är inte säkert att det alltid är på ett visst sätt direkt från början. Så faktum att åldersinformationen inte tas med ska bedömmas annorlunda när det inträffar som ett riktigt undantag än när det är första gången en kung framförs.
Standardformuleringen stämmer rätt så bra om David (2Sam.5:4) men inte om Salomo (ingen information om hur gammal han var när han blev kung, 1 Kung 11:42)
Om Rehabiam står det hur gammal han var och hur länge han regerade men inte om hans son Abiam och heller inte om Abiams som Asa.
Först om Josafat (7e kungen) står det " Trettiofem år gammal var Josafat, när han blev kung, och han regerade tjugofem år i Jerusalem." 1 kung 22:42
Jag kollade upp hur det står i 1 Krön. också men där är det likadant som i 1 kungaboken.
Jag konkluderar därför att mönsterformuleringen inte tillämpades så här tidigt om kungarna, förmodligen därför att det också fanns så mycket annat som skulle berättas om dem. Att ändra en text utifrån dessa fakta betraktar jag därför som absolut felaktigt!

Hur tokigt det kan bli må för övrigt bli klart om man jämför NIV och NASB som ändrar på var sitt eget sätt. Hur trovärdigt tror man bibeltexten blir om man gör så här?

Ett skäl till (för troende)
Det finns dock ett viktigare skäl till som gör att jag avvisar en sådan ändring.
Bibeltexten är ju inte vilken text som helst. Troende tror att Gud talat till oss genom de här orden. Då ska man inte (lättsinnigt) ändra på texter. Bibeln är ingen historiebok som är till för att lära ut årtal m.m. Skriften är ett gudsbudskap i vilket inte logik spelar huvudrollen. Dessutom ansåg Jesus själv att varje tittel och jota har betydelse (Luk.16:17), något som bekräftas av 2Tim.3:16. Jesus säger "Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. 26 Ja, Fader, detta var din goda vilja. " (Mat.11).

Välkommen med kommentar om du som läser det här har något att bidra.

Maktmänniskan

2008-05-21T13:46:00.003+02:00

Boken (av Edin Lövås) upplever jag som inte så strukturerad som man skulle önska sig. Den består utav 23 små kapitel, där olika egenskaper av maktmänniskor framgår! Jag har försökt att härunder plocka fram det som kan skapa ett helhetsintryck som jag hoppas kan vara till nytta även för den som inte läst boken, men kanske ändå inspireras till att göra det efteråt!

Maktmänniskan kan karakteriseras så här: • Vill vara i centrum för uppmärksamheten.
• Är alltid stridslysten. Ar en riktig debattör och vinner oftast genom sina skarpa iakttagelser och taktiska metoder.
• Har skuldkänslan som främsta vapen: de angriper verkliga fel, men de dramatiserar och överdriver. Maktmänniskor förkunnar inte guds nåd, hur mycket de än predikar med Bibeln i hand. Moralistens största glädje är att vara grym med gott samvete.
• Hot mot självkänslan. Maktmänniskan försöker bryta ner den andres sunda självkänsla och framhäver sig själv som oumbärlig oftast i den grad att de andra helt beroende av en själv och i minsta detalj. Ofta är det män som blir maktmänniskor men i äktenskap har det hänt många män som drivits till sådan desperation att de utnyttjat sin fysiska överlägsenhet och slagit sina plågoandar. Därefter kan hustrun hota med vad hon vill – även polisen. Tyvärr förekommer detta också i kristna kretsar. Även där finns människor som inte känner annat än sin egen oskuld.
• En maktmänniska ångrar sig inte. Det är alltid en annan som är skyldig.
• Hanterar farliga ledarmodeller där han anser sig själv vara guds smordes företrädare. Jämför sig ofta med Mose.
• Oförstående för andras behov. De uppträder som herdar som bara tänker på sig själva (Jud.12)
• I stort behov av stimulans. Angriper vad han kallar livlös och död kristendom i river ner den atmosfär som präglar Andens frukter. Det är inte lätt att genomskåda dessa attacker. Han försöker få fart på församlingen på ett sådant sätt att han själv blir föremål för beundran och vinner mer makt i församlingen.
• Orimliga förväntningar. Maktmänniskan kräver fullt engagemang och vet oftast att manipulera folk så att de ger efter för hans (orimliga) förväntningar. Levande kristendom är annorlunda. Mitt i vår ofullkomlighet och synd kan vi alltid glädja oss åt Jesu Kristi storhet.
• De lurar de flesta. De knyter förbindelser som ser ut som vänskapsband, och de skapar förutsättningar för beroende. Judas säger att de ”är stora i orden samtidigt som de smickrar dem som de kan ha nytta av” (Jud.16) Paulus kallar dem för ”hycklande lögnare” (1 Tm 4:2)
• De förorsakar splittring. De har ordet i sin makt. De börjar klokt och ibland försiktigt. De döljer sin falskhet och lurar dem flesta. Efter en tid börjar oron och splittringen. Människor delas upp i medspelare och motståndare. Fienden pekas ut och striden är igång. De har dubbelspel som livsstil.
• Favoriserar underordningssystem där han som man i familjen skoningslöst kräver att kvinnan och barn ska lyda honom i allt. Det är bara att viljelöst följa efter. Frigörelsen kan vara oerhört smärtsamt. Den som under längre tid har kommit ur vanan att tänka självständigt, göra egna bedömningar, fatta egna beslut och ta ansvar för sitt liv, upplever ofta att världen har blivit en ytterst osäker plats att leva på.
• Driven av maktrus och de svagaste är mest utsatta! De följer satans fotspår när han försöker fresta Jesus ”Om du tillber mig, skall allt detta bli ditt” (Luk.4:6-7)

Varför blir kristna kretsar miljö för maktmänniskor?
• Till Korintierna skriver Paulus som är förvånad över dem ”Ni finner er i att man förslavar er, äter er ur huset, kuvar er, hunsar er, slår er i ansiktet” (2 Kor.11:20)
• Många förkunnare har hamrat in att kärleken, tålamodet och förståelsen är gränslös. De har inte nyanserat, inte förklarat att man kan löpa risk att bli skamligt utnyttjad i kärlekens och toleransens namn.
• En annan orsak är att folk i alltför hög grad har vant sig vid att vara åskådare i kyrkan. Guds barn är oerhört godtrogna. De flesta är fostrade så att de inte kan fatta att somliga ”är bråkmakare och talar om Kristus inte av rena motiv” (Fil.1:17)
• Oftast använder de bibeln i sin argumentation och bygger då upp ett enkelt, teologiskt lärosystem med en mängd orubbliga principer. Detta system kräver deras absoluta lydnad under sken av trohet mot den rätta läran. De människor han får i sitt våld upplever det som att de står emot gud om de protesterar. Tjugo, trettio bibelställen och ett antal specialuttryck som fungerar som slagord får dem att tro att de hittat det centrala i Skriften så att de nästan inte behöver mer. Det är så sekter föds, och det är så sektledare får makt.
Vi behöver förstå att vi ska följa församlingsledare som Gud har satt att tjäna och som avhåller sig från allt skamligt smussel och inte använder knep eller förfalskar guds ord (jfr 2 Kor 4:2).

Hjälp för maktmänniskornas offer
Edin skriver: ”Vi som ger råd får absolut inte vara för snabba att komma med allt för enkla förmaningar. Det är lätt att säga till en stackars människa: ”Håll ut bara, jag ska be för dig, det blir nog bra” och så vidare. Men det räcker inte med goda råd om att stå emot och inte låta sig brytas ner. Den som använder den tonen och skickar i väg en maktmänniskas offer med en klapp på axeln, trycker bara henne ännu längre ner i skorna. Att fly har varit lösningen för de flesta." Kom ihåg att även Josef fick Guds uppdrag att ta med sig Jesusbarnet och Maria för att fly för en despot. (Mt.2:13)
Bästa tips för den som råkat för en maktmänniska är alltså: bryt förbindelserna totalt!
Räkna inte med att maktmänniskor bättrar sig! Skriv inte några brev till dem. All erfarenhet visar att det bara gör saken värre. Maktmänniskan stortrivs som har hur lätt som helst att vända och vrida på det som skrevs så det i slutändan blir brevskrivaren som är värst. Ska man skriva, så skriv rent formellt.

Finns det förlåtelse för maktmänniskor?
Ska barn och äkta makar förlåta sina plågoandar? Ska terroriserade församlingsmedlemmar förlåta dessa maktmänniskor? Ja, det ska de! Jesus har lärt oss att förlåtelsen är gränslös. Men anser man att det är nödvändigt att uttrycka förlåtelsen i ord till maktmänniskan själv, ska man akta sig mycket noga för att ge honom ett nytt redskap i sin maktkamp. Tyvärr har det ofta blivit så att maktmänniskan slår till, fysiskt eller psykiskt. När offret sätter sig till motvärn, får hon höra: ”Du lovade att förlåta allt. Du sade att du skulle vara tolerant. Visa nu ödmjukhet!” Etc etc. ”Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket” Gal.5:1.

Om NT's tillförlitlighet

2008-04-12T21:30:00.004+02:00

På olika hemsidor avfärdas Bibeln som en bronsålderns sagobok. Finns det skäl för det eller kan vi betrakta det som oseriös retorik?

Det är uppenbart att historiens sannolikhet inte kan betraktas som om det handlade om fysik eller mattematik. Historien har att göra med källor som ska granskas utifrån en mängd olika perspektiv.
Bekräftas uppgifter i andra källor t.ex. Hur är berättelsens inre uppbyggnad? Knytas an till verkligheten eller är det sägner eller också uppenbar lögn alternativt lurendrejeri?

Vad kan då sägas om Bibeln?

Frågan är huruvida Bibeln - jag begränsar mig här till Nya Testamentet - kan jämföras med andra gamla historiska dokument.
Kan vi tro att Plato (ca 400 f.Kr) och Tacitus, Romersk historiker (55-117 e Kr.) skrev sina verk och har vi dessutom anledning att det vi har kvar i form av kopior verkligen är det som skrevs av dem? Och hur ser det ut med Nya Testamentet som så många har så svårt att betrakta som historiskt sannolikt?

Plato skrev sitt verk ca 400 f.Kr.men den äldsta kopian av hans verk är från 900 e Kr!! Det finns alltså 1300 år mellan originalet och de äldsta kopiorna! Det finns 7 sådana gamla kopior!

Tacitus (55-117), romersk historiker, skrev sitt verk under första århundradet. Äldsta kopian är dock från ca 1100 e Kr. Det är alltså 1000 år mellan originalet och äldsta kopian!! Det finns ca 20 ex. från 1100-talet.
Vad tycker historikerna om det Plato och Tacitus skrev? Ifrågasätter de att Plato och Tacitus verkligen skrev detta? Nej, inte alls! Utifrån ett historiskt perspektiv finns det inga orsaker att tvivla på det.

Nya Testamentet då?
Det kom till mellan år 40 - 100 e Kr. Men... äldsta NT-exemplaret i sammansatt form är från ca 350 e Kr. Därav finns det 10.000 ex. på latin och 9.300 ex. på andra språk! Tidsintervallen är alltså betydligt mindre här. Därutöver finns det dessutom över 5000 NT-fragment på grekiska som är ännu äldre! Äldsta fragmentet är från ca 130 e Kr.
Utifrån ett historiskt perspektiv finns det alltså långt mer anledning att tro på NT's historieskrivning än att Plato och Tacitus skrifter är tillförlitliga som historiska dokument.

Tacitus (som avskydde kristna) berättar ändå om att Jesus avrättades av Pontius Pilatus helt i enlighet med det NT skriver.
Josefus, en judisk historiker (som levde 37 - ca 100 e Kr) skriver utförligt om Jesus och den första tiden och om hur kristna avrättades på grund av sin tro. I stort sett betraktas hans beskrivning allmänt som trovärdig.

NT berättar att den lilla grupp av Jesu lärljungar satt ihop förtvivlade och jätterädda för Judarna. Men så visade sig Jesus som den uppståndne Herre sig plötsligt för dem. De fick röra vid hans sår, han talade till dem, visar sig åter igen en vecka senare när även Tomas är med.
Apostlagärningarna berättar att den lilla gruppen enkla lärljungar blir fullständigt förvandlade! De går runt och vittnar om Jesu uppståndelse till alla som vill höra det. Paulus skriver ca 20 år senare till en grupp troende i staden Korinth (1Kor.15) att Jesus dessutom visade sig efter sin uppståndelse vid olika tillfällen, en gång till och med för 500 personer samtidigt av vilka de flesta fortfarande är vid liv (när han skriver detta) men somliga har avlidit... Han ville alltså klargöra att korintierna hade grund att tro det han sa. De kunde kolla med de m som fortfarande levde om det var sant det han påstådde om Jesu uppståndelse.

Finns det anledning att tro att de kristna var villiga att bli avrättade pga egna lögner och uppdiktade berättelser om Jesus, hans uppståndelse och under? Är det trovärdigt? Absolut inte!

Hela NT vittnar på ett sällsynt ärligt sett om sanning och äkthet i dess beskrivning om hur allt gått till utifrån olika perspektiv.

Johannes skriver: "Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende".

Min slutsats är att vi människor även år 2008 har all anledning att betrakta NT historiskt tillförlitligt. Det finns därför ingen anledning att avfärda det som en oseriös sagobok!
källa: FF Bruce, internationell bibelforskare

Dyret og dets merke (video)

2008-04-01T23:37:00.009+02:00

Såg videon ikväll och precis som andra har tyckt och uttryckt på aletheias bloggforum, upplevde jag den rätt så omskakande. Videon visar hur det judiska tänkandet nästintill har eliminerats från kristet tänkande och hur kyrkan - speciellt katolska kyrkan - har infört mängder med hedniska symboler i sina kyrkor och ritualer. Sabbaten som blev avskaffat och ersatt med söndagen är kanske det mest tydliga. Jag vill gärna anmoda andra att se på videon själv.

Jag skulle gärna se ett närmare tankeutbyte kring videon av dem som sett videon... Välkomna alltså med tankar! Och gärna från olika håll!

Egen reflektion:
Själva filmen är väldigt lärorikt och informativt utifrån ett historiskt perspektiv.
Sista biten som innehåller själva tolkningen av odjurets märke (upp.13) är så klart en tolkning som behöver granskas. Det finns otroliga mängder med tolkningar kring odjurets märke. Att lägga så mycket värde vid just sabbaten käns väl litet krystat om jag säger ärligt. Om det skulle vara så avgörande för oss troende då skulle man ju kunna säga att NT säger alldeles för litet om det! Jag känner själv hur det på det sättet kommer in nästintill ett hot. För mig passar inte det ihop med 1Joh4:18. Det skulle också kännas främmande att behöva säga att så många tusentals för att inte säga miljontals bibeltrogna kristna som funnits i kyrkorna helt plötsligt skulle behöva avskrivas på grund av att de inte hållit guds bud om det nu skulle innehålla sabbatsfirande.... Att leva i kärleksbudet anser jag då mera viktigt utifrån mitt sätt att förstå bibelns budskap.

Samtidigt vill jag verkligen inte svärta ner videons budskap som helhet. Jag skulle önska mig att alla bibeltrogna kristna skulle ta till sig budskapet. Det är det värt! Budskapet är mycket konfronterande och kräver bearbetning!

Sola skriptura eller?

2008-03-15T11:22:00.008+01:00

På Aletheia har det varit olika inlägg om katolska kyrkans Mariateologin.

Efter att ha läst en del där skulle jag vilja uttala mig om den.

Om man läser om RKKs katakes om Maria så ser man hur flera dogmer om henne helt saknar skriftord. De har tänkts fram utan skriftbelägg.

I synnerhet kan då nämnas nr 508 i katakesen som säger att Maria aldrig syndat. Det är helt uppenbart att Bibeln motsäger detta.

Det verkar alltså som om den tidiga kyrkan inte tagit notis av Petrus ord där han säger :“Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät.” (2Pet.1:16)
Det är viktigt att konstatera att Petrus talar om det han sett med egna ögon! Det då man kan tas på alvar som verklig vittne.

Den tidiga kyrka har mot Petrus varning börjat tro sig kunna “tänka” sig fram till sanningen, men.... då blir det aldrig mer än “hemsnickrat” om än så vackert i våra ögon.... men därför inte sant! Hela Maria-teologin vittnar om detta. Fast man tror sig vara i evangeliets spår har man hamnat långt utanför….

Alla vi behöver erkänna vår ringhet när det gäller vår tankeförmåga… Släpp för all del eventuella positivistiska tankar om den… de är bara lögner från lögnens fader som ju djävulen kallas för!

Paulus skriver i 2 Tim.4:4: “Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.” Mariateologin (tankar om Maria förutom det Skriften säger om henne) i är just bara sådana myter som Paulus har varnat oss för!

Till Titus skriver han (1:14): “Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen.” Om redan judar hade svårt att hålla sig till sanningen fast de har så mycket mer kunskap om GT borde väl vi hednatroende vara än mer försiktiga och vägra gå en endaste millimeter utanför det Skriften säger. Endast så står man på Klippan!

När Jesus frestades i öknen av djävulen svarade han inte utan orsak med endast skriftord! (Matt.4) Det är enda sättet att få tyst på djävulen!! Innan man vet ordet av hamnar man i diskussion med djävulen och den kan du vara viss om att du förlorar… Ordet har vi fått som ett svärd först och främst mot djävulen själv när han försöker förleda oss i våra tankar. Du kommer att obemärkt ändra din livskurs i fel riktning om du tar strid med honom och tänker dig kunna resonera dig fram till sanningen… Djävulen har tusentals år med erfarenhet. Det har inte du!! Därför: håll dig till Ordet och släpp inte en endaste jota…

Min slutsats är därför: sola skriptura!

Mina älskade katolska trossyskon: jag tror mig med denna kommentar ha gett bevis för “sola skriptura”.Ta emot denna gudsvälsignelse….

Har det någon mening att vi ber?

2008-03-02T11:19:00.006+01:00

Fick en rapport om hur det är ställt med kristna i länder där kristna förtrycks. De sista åren har många världen över bett för de kristna i Nordkorea, men ... enligt Nordkoreas egna källor har det bara blivit värre..! Då undrar man så klart om det har någon mening alls att mobilisera kristna till att be, eller hur?

Jo, tänka och grunna måste man få göra! Gud har skapat oss med tankeförmåga och förstånd. Då kan det ju inte vara fel att tänka.... men kanske vi behöver lite vägledning i vårt tänkande!
För mig känns det därför viktigt att leta i Bibeln efter vad som sägs i bön. Ska vi verkligen be för andra på det sättet som så många gjort för Nordkorea?

Frågan är så klart varför vi ber över huvud taget.

En snabb genomgång av bibelns texter som handlar om bön gör tydligt att Jesus själv var van att be till sin Fader. Och Jesus lärde sina lärjungar att be "Fader vår" som jag själv tror är ett slags rambön - alltså inte för att ständigt upprepa, för bön handlar inte om att ständigt upprepa saker, säger Jesus i bergspredikan. Fadern vet redan innan vi ber vad vi behöver, säger Jesus! Det är märkligt det ... men ändå säger Jesus att vi ska be! Ja, Paulus blev inspirerad av Guds Ande att skriva "be ständigt!" Sen är det klart att det inte alltid händer saker omedelbart. Jag tänker på att Daniel bad tre veckor i rad förrän han fick bönesvar på grund av strid i himlarna (Dan.10). Det händer tydligen mycket som inte är synligt. Kanske där ligger en del av svaret! Vad bra att Daniel inte gav upp! Gör vi?

Ett annat ledord jag tänker på är ett ord från Ordspråksboken 3: "Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. 6 Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna."

Det måste betyda att jag också när det gäller bön måste förströsta på Herren, även om mitt förstånd säger att det här är meningslöst! Det står till och med att vi INTE ska förlita oss på vårt förstånd!

Lukas (18) skriver: "Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? 8 Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt." Snart? Men jag har bett redan så länge och många andra har gjort så de också! Ja, det är inte alltid lätt att sätta sin tro till det Gud har sagt. Vem vill och vågar leva så? Jesus säger direkt efter de här verserna: "Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?" Det ser alltså ut som om inte så många kommer att leva med sådan tilltro till Guds Ord när Han återkommer till jorden. Frågan är om vi vågar vara uthålliga och tro även när vi inte ser! Jag tror att Gud kommer att löna oss när vi gör så!

Fråga till dig: tänker du fortsätta att be för andra även om det ser ut att det inte händer någonting under längre tid?

Under vilken lag står vi som troende?

2008-02-26T14:29:00.008+01:00

På aletheias bloggforum pågår en intressant diskussion kring frågan om Lagens betydelse. Det inspirerade mig till att tänka över det utifrån ett konkret exempel om att äta griskött...

Paulus har skrivit en hel del kring lagen som kan uppfattas olika utifrån vilka verser man uppfattar sig vara de centrala.
Paulus skriver t.ex. i 1 Kor.9:20 : "För dem som står under lagen har jag, som inte själv står under lagen, blivit som den som står under lagen för att vinna dem som står under lagen."
Jag uppfattar det så att vi ska försöka röja undan allt som skulle kunna utgöra ett hinder för att en jude skulle kunna lära känna Yeshua som sin messias. Det kan betyda att jag frivilligt bestämmer mig för att göra vissa saker eller/också avstår från att göra andra saker. Livet handlar ju inte om mig utan om Jesus intressen…. nämligen att alla ska få lära känna honom och Gud Fadern i himlen. Därför ska Kristi kärlek i mig vara ledande i det jag gör.

Om jag nu tycker att det är bättre att äta i enlighet med Mose lag men någon bjuder mig på mat och det råkar vara griskött då måste jag ta ställning: hur gör jag?
Vägrar jag att äta griskött för att Mose lag säger att man inte ska äta griskött, eller är det något annat som ska vara avgörande?
Som jag anser är det då något annat som gäller, nämligen Kristi lag: kärlekens lag. Även om Mose lag säger något om olika sorters mat förklarar Paulus, som jag tror har Kristi lag till sin grund när han skriver: "Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er." 1 Kor.10:27.
Att äta allt betyder också griskött om det skulle råka vara det. Det bekräftas av ett annat ord till Timoteus. "Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse. 5 Det helgas genom Guds ord och bön. (1 Tim.4)

Lagen pekar på Kristus som är Lagens slutmål. Hela Tanach (GT) pekar på kristus/messias, men som skugga. Skuggan innebär glädje därför att man blir påmind om slutmålet, men lagen innehåller inte (längre) något "måste". Så länge det är ett "måste" tyder det på att man är under lagen.

För Paulus fungerar dock inte Mose Lag som ett "måste" som han inte skulle kunna få avvika ifrån. Just därför är inte Paulus under lagen. I stället står han och vi under Kristi lag, kärlekens lag, för den som lever enligt Kristus lever enligt kärleken. "Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske." Fil.2:13.

Den som därför tycker att han inte "får" äta pga lagen inte tillåter äta griskött, lever enligt min bedömning under lagen, den som äter det för att vinna någon lever i friheten, enligt Kristi kärlekens lag.

Samma princip ser vi när David äter av tabernaklets skådebröd när han var hungrig och det inte fanns något annat bröd. Enligt Lagen fick bara prästerna äta av dem. Mark.2:26 Lagen är det naturligtvis inget fel på men den är inte tänkt som tvingande lag.

Ni som läser mina tankar inbjuds till att dela med er av egna reflektioner!

Marias reaktion ... en närmare blick

2008-02-16T15:29:00.012+01:00

Detta är inlägg nr 6 om Maria.... Bläddra tillbaka för att läsa fler inlägg om Maria.

Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Luk.1:38

Ja, vilken tonårstjej skulle uttrycka sig så nu för tiden? Sånt passar väl inte i ett modernt samhälle som vi lever i år 2008, där kvinnor förväntas att helt och fullt bestämma över sina egna liv?

Läser man verserna innan då får man dock inte intrycket att hon känner sig tvingad att reagera så. Det verker vara en ärlig och genuin reaktion från hennes sida, eller?
Att erbjuda sig som Herrens tjänarinna måste väl på något sätt betyda att hon har förtroende för Honom som sände budskapet till henne. Hon ser tydligen ett spännande uppdrag framför sig som ger mening åt hennes liv.

Lägg märke till att ängeln tar Maria's fråga på fullt allvar. Hon får omedelbart svar om hur det kommer att gå till. Efter det utförliga svaret på hennes fråga, bestämmer hon ser att villigt ta uppdraget och önskar att det ska ske som ängeln sagt. Och tänk efter nu! Att bli mamma till den efterlängtade Judiska kung som kallades Messias som hela folket trodde skulle jaga bort romarna var väl ändå något väldigt stort! Vilka flicka skulle inte villja bli mor till en mäktig kung? På den tiden var det i alla fall något som alla judiska flickor hade högt på sitt livs önskelista… Man kanske kunde jämföra det med förfrågan av en stor kändis som skulle be en tonårstjej att hjälpa honom kring en schlagerfestival med något, jag vet inte vad det nu skulle kunna var för något… Kan tänka mig i alla fall att många tonårstjejer gärna skulle tacka ja till ett sådant uppdrag och få sola sig lite i hans glans, visst är det så!? ;=)

En annan fråga som kan ställas här är om hon över huvudtaget hade något val?
Hon fick ju ett "meddelande" om hur det skulle gå till. Hon blev liksom inte alls tillfrågad om hon kände för uppdraget. Inget sådant! Ändå känns det inte påtvingad. Allt verkar ske i harmoni....

Frågor till dej:
1) Uppfattar du hennes svar som töntigt? Varför?
2) Ifall du är kvinna: hur skulle du ha reagerat?

Ängelns budskap och Marias reaktion

2008-02-03T16:18:00.002+01:00

Läs även inläggen 1 2 3 4 om Maria

Jag fortsätter min resa genom Bibeln för att lära känna Maria bättre och börjar med att citera några bibelverser.

"Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut. Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. Ty för Gud är ingenting omöjligt."" Luk.1:31-37

Vilket meddelande! Så omtumlande! Havande! En son! Den Högstes Son! Sitta på hans fader Davids tron! Konung över Jakobs hus och detta för evigt! Hans rike kommer aldrig att ta slut! Hur får man in ett sånt mastigt och kompakt budskap?
Maria verkar vara ganska jordnära. Hur ska det gå till? Jag har ju inte sexuell gemenskap med en man….
Visserligen var Maria trolovad men förmodligen var själva äktenskapet ännu inte riktigt nära förestående och därför blir frågan förståelig.

Naturligtvis kände Maria till berättelserna där änglar meddelat Hagar, Sara och Simsons mamma att de skulle föda en son, men alla de hade en man eller haft gemenskap med en man. Och hon tolkade nog ängelns ord att det inte skulle ta flera år innan hon skulle föda barnet. Frågan var alltså begriplig. Nej, kanske inte direkt efter dagens åsikter! Att en flicka skulle vara förlovad och vänta med sex till äktenskapet ingåtts är väl nästintill otänkbart enligt dagens sätt att tänka. Så var det dock inte på den tiden! Risken var att man blev stenad om en flicka hade sex före äktenskapet! Och om hon skulle slippa det, så skulle ingen rättrogen Jude vilja gifta sig med henne. Hon skulle bli föraktad av alla i gemenskapen. Så sex före äktenskapet var bara inte att tänka på!! Inte för någon anständig flicka alltså!

Hennes fråga besvaras omedelbart: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig". Ingen man alltså i spelet! Låter det trovärdigt? Knappast, om man frågar en oreligiös människa…. Förståndet revolterar i allra högsta grad. Om man dock inte gjort det egna förståndet till universums högsta instans och kan acceptera att det finns mer mellan himmel och jord än vårt förstånd kan greppa om då kanske det går att acceptera ett sånt budskap. Maria revolterade inte alls. Hon tog emot meddelandet ödmjukt. Det sägs inget om någon mer om hennes känslor. Inte förrän hon möter sin kusin Elisabet som skulle bli Johannes Döparens mor…

Ändå var det mycket riskfullt … för hur skulle den judiska gemenskapen reagera? Och Josef? Skulle någon tro på henne om hon skulle berätta?
Hennes reaktion: " Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt."

Fråga till dig: hur är det möjligt att flickan reagerar som hon faktiskt gör?

Vad menas med att vi ska äta Jesu kött?

2008-01-27T18:11:00.001+01:00

Några tankar kring Joh. 6 om att äta Jesu kött och dricka Jesu blod ...

Katolikerna tror att det handlar om nattvarden…. Kan det vara riktigt? Vad blir konsekvensen om man tillämpar dessa tankar på det sättet?
Vi tittar närmare på verserna (klick på bilden för att läsa texten): om Herren hade menat nattvarden med dessa ord, då skulle det ju betyda på grund av dessa ord att var och en som inte deltar i nattvarden skulle gå förlorad! Alla barn som dör tidigt, alla vuxna som inte deltagit i nattvarden, även rövaren på korset har då inget evigt liv, utan är för evigt forlorade. På Cyprianus tid (200-talet) tillät man därför barn till nattvarden.
Konsekvenserna i detta tänkande anser jag mig inte kunna finna i NT i övrigt!

Att tro att Herren verkligen menade just nattvarden öppnar dock för formalism. Det är just så naturliga (icke på-nytt-födda) människor vill ha det. De vill gärna komma till himlen bara på grund av att leva efter kyrkliga traditioner/riter. Detta skulle alltså betyda att om man bara tar nattvarden regelbundet så är nog Gud nöjd med oss… Men det är inte Jesu budskap! Nej, Bibeln är mycket klar över att det bara är tron på Jesus som befriar från synd. Bara Jesus dyrbara blod som en gång för alla utgjöts på Golgatas kors kan frälsa en syndare och ge oss liv. Ingenting annat! Ritualer kan inte frälsa oss! Inte nattvarden heller! Det krävs en sinnesändring!

Det finns dessutom en annan viktig orsak. Judarna fick aldrig äta blod. Apg.15:20 bekräftar att detta bud gäller alltjämt. Att dricka Jesu blod kan därför aldrig menats bokstavligt. Vattnet som Jesus menade då han pratade med kvinnan vid brunnen (Joh.4) var heller inte något fysiskt vatten utan en bild på livet som vi får när vi tror på honom.

Vi ser även i övrigt att ”liv” hänger ihop med Guds Ord. Jesus citerar GT när han säger: ” Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” Mt.6:4. Vi som är troende behöver liksom ”äta” Guds Ord, ständigt begrunda och leva med detta. Ordet behöver hela tiden förnya våra liv, så att vi blir Kristuslika.
Joh.6:57 säger ”den som äter mig, ska leva” och ordet ”äter” betyder här bokstavligt tugga, något som här ska uppfattas som något kontinuerligt. Det betyder att vi ständigt behöver mata oss med honom själv, med hans Ord för att kunna leva Livet med stort ”L”. Paulus skriver: ”Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig.” (Gal.2:20)

Livet – att äta Jesu kött och dricka Jesu blod - handlar alltså om att vi behöver leva i en full livsgemenskap med honom. Berättelsen om vinstocken (Joh.15) ger egentligen samma bild. Jag behöver leva i gemenskap med Jesus genom en fast förankrad tro på honom och hans verk på Golgata, och förstå att jag inte kan göra någonting (som förbliver) utan honom. Han själv måste bli mitt liv, dock i andlig mening, inte fysiskt!

Naturligtvis ger också nattvarden uttryck för denna tanke. Att tro att nattvardens bröd och vin i självaste ögonblick skulle ändras till Jesu kropp och blod är en tanke som är totalt främmande för Bibelns tankar och hänger helt och hållet på ett hellenistiskt sätt att argumentera sig till denna tolkning. Tanken att man skulle äta Jesu fysiska kropp och dricka hans fysiska blod är en absurd tanke som inte på något sätt bekräftas av Bibelns helhetstänkande.

Att dela nattvarden – något som kan göras av vilken troende som helst – är en påminnelsemåltid, där vi troende stannar upp inför det Jesus gjorde för oss på korset. Vi äter och dricker tillsammans och ger uttryck för vår tacksamhet i (personliga) böner och sånger. Hebreerbrevet säger. ” Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.” (13:15). I all enkelhet kan varje troende gemenskap göra detta, anser jag!

Marias känslor och tro

2008-01-20T19:53:00.001+01:00

Läs även inläggen 1 2 och 3 om Maria

Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.” Luk.1:30

Gud förstår hennes känslor…
Ängeln som står där framför Maria inte bara drar igång sitt budskap. Ängeln märker av att Maria blivit förskräckt och uppmuntrar henne. Om en ängel lägger märke till hennes känslor skulle inte Gud som skapat både ängeln och människan göra det ännu mer? Och om detta gäller henne, skulle inte detta gälla även dig och mig om vi är älskade gudsbarn? Och det är vi ju!

Henok och Maria hade något gemensamt …
Det finns en person till som funnit nåd hos Gud: det var Henok! Han levde långt före Maria. Hebreerbrevet (11:5) skriver att han genom tro hade behagat Gud och på så sätt funnit nåd*) hos Gud. Tänk nu på att det inte ens är möjligt att behaga Gud*) utan tro, fortsätter Hebreerbrevet. Henok trodde alltså på det Gud hade sagt till honom. Hur och på vilket sätt det vet vi inget om. Om nu samma egenskap (tro) verkade finnas hos Maria, då måste det betyda att Maria var en flicka som trodde på Herren, trodde på hans Ord. Det betyder att hon på den tiden trodde på torahns (moseböckerna) och profeternas, alltså på GT's tillförlitlighet. Det gjorde hon redan innan ängeln mötte henne i hennes hus. Det är något stort!! Samtidigt också enkelt och uppmuntrande! Alla vi kan och får ju behaga Gud genom att tro hans Ord. I Marias fall fick det dessutom utomordentligt stora konsekvenser! Hon blev som enkel flicka mor till Jesus som skulle komma för att frälsa världen....

*) ”att finna nåd” och ”att behaga” är samma ord i grekiskan.

Fråga: man kan tycka att Maria vann jackpot genom att bli mor till Jesus. Hur bedömer du dina egna chanser att vinna i det här sammanhanget...?

Läs också inlägg 5 om Maria

Räcker det med tro eller ska en även vara döpt?

2008-01-17T19:14:00.001+01:00

Fortsättning på frågan om man ska vara döpt för att vara ett gudsbarn

I förra inlägget har jag poängterat att dopet inte är avgörande för att kunna vara ett gudsbarn. Men frågan är naturligtvis också om jag har en grund för denna tanken. Vad säger bibeln?

Jag börjar med Mark.16:16 "Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd". Många tycker sig kunna avfärda mina tankar just på grund av denna vers. Det finns dock en hel del bibelverser där inte dopet krävs för att bli frälst. Om man dessutom tittar på den versen i Mk.16 så står det på slutet "men den som inte tror skall bli fördömd". Det står inte samma sak om den som inte blir döpt.

Är inte dopet viktigt då? Jesus själv ger oss ju order om att döpa nya lärjungar? Jo, dopet är viktigt för den som tror! Den som tror ska också bli döpt, dopet är som ringen på den giftes ringfinger. Man kan dock vara gift utan att ha en ring på fingret. Men inte kan man väl vända på saken? Man är ju inte gift bara därför att man har en ring på fingret! Likadant är det med dopet. Det är ett yttre tecken på att man vill tillhöra Herren som dog för en. Rövaren på korset hann aldrig bli döpt, men visst blev han ett guds barn när han i all enkelhet vände sig till Jesus. Ingen som vänder sig till honom och erkänner att vara i behov av Guds nåd stöter han bort! Därför tror jag att dopet i bibeln först o främst ska betraktas som en bekräftelse på något som hänt inuti.

1 Petr.1:22-23 säger: "Ni har renat era själar genom att lyda sanningen ... Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består." Detta bekräftas också av Jesus i samtalet med Nikodemus (Joh.3).

Det finns en del fler bibelställen som klargör att själva frälsningsfrågan avgörs av enbart tro :

Apg.2:21 säger så här. "Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst".

Fångvaktaren frågar Paulus och Silas i Apg 16: "Ni herrar, vad skall jag göra för att bli frälst?" "De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." (16:30,31). Visst blev de döpta sen också, men avgörande var tydligen själva tron!

Rom.10:9,10 säger tydligt: "Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst."

Paulus skriver också till Timoteus: "och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus."

Till Titus skriver Paulus: "frälste han oss, ... genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande" (3:5) Men är inte det badet här tecken på dopet då? kan man undra. Läs här: "Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse," 1 Petr.3:21. Här poängteras att personen i fråga redan har ett gott samvete (genom tron) och utifrån detta bekänner sin tro genom en offentlig överlåtelsehandling.

Självklart ska en person som kommit till tro också låta döpa sig. Det är ett viktigt tecken på vår tro och Jesus vår Herre vill att vi gör så, men ändå är inte dopet avgörande för vår frälsning. Det är dock tron!

Har vi skäl att tro på bibeln?

2008-01-13T18:18:00.001+01:00

Hur ska man kunna tro på en sådan gammal bok som Bibeln?
Och hur vet man om Jesus verkligen levde och gjorde det det skrivs om i bibeln?
Kan det verkligen ha hänt det som står i bibeln? Frågorna är många! Och alla har vi nog en del fler frågor därutöver.

Hur vet vi förresten att det var Michelangelo som målade Sixtinska kapellet? Eller hur vet vi att Napoleon förlorade slaget vid Waterloo (1815)? Det står i historieböckerna!

Det är mycket som händer idag som vi antar har hänt, därför att det står i tidningen, därför att det pratas om det på radion. Men kan vi vara säker på det då?
Många anser nog att de förstnämnda exemplen är mer tillförlitliga fakta än det vi hör på radion eller läser i tidningen om t.ex. saker som hänt i Irak. Nyheter kan ju vara rätt så färgade av förmedlarens uppfattningar, eller hur?

Hur ligger det till med gamla egentligen? Hur tillförlitliga är t.ex. beskrivningen om Caesars galliska krig (år 58-50 f Kr.). Enligt F.F. Bruce finns det ca 20 beskrivningar kvar om Caesars galliska krig. De äldsta är från ca 900 e Kr. Det ligger alltså 950 år mellan det som hände och källan som beskriver händelserna i fråga. Det är ganska lång tid emellan, men tvivlar vi på att det verkligen hänt det det står? Antagligen inte!

Tittar vi nu på fakta om bibeln då ser det ut så här: Bibeln skrevs år 40 - 100 e kr. Vetenskapen förfogar i nuläget över mer än 5000 fragment av Nya Testamentet från första halvan på etthundratalet. Bilden bredvid visar det äldsta NT-fragmentet från år 130. Äldsta Nya Testamentet som komplett exemplar finns kvar från år 350. Därutöver har både Tacitus, en romersk historiker, och Josefus, en judisk historiker, skrivit om Jesus och det som hänt kring hans person.

Så visst finns det anledning att tro på att det som står i bibeln är sant, om du nu tror på berättelsen om Caesars Galliska krig, eller hur?

Reagera gärna!

Måste man vara döpt för att vara ett gudsbarn?

2008-01-09T12:28:00.000+01:00

Den frågan har sysselsatt många!
Hur man försöker få svar på frågan avslöjer mycket!
Många tror att frälsningen hänger på om man är döpt eller ej. Men tänk nu på konsekvensen av denna tanke! Ska vi tro att Gud bedömer en människas eviga framtid utifrån frågan om man varit med om en rituell handling? "Det här barnet är inte döpt, så det går förlorat och får inte komma till himlen, men det där barnet blev döpt, så hon får leva hos Gud i all evighet...." Tror vi verkligen det? Hur rimligt låter det? Och om du läser bibeln möter du då en Gud som tänker så? Inte jag!
Jag är dock övertygad om att många trott att bara mitt barn är döpt så kommer det nog till himlen. På så sätt har nog en hel del föräldrar, kanske speciellt förr varit oroliga när barnet insjuknat medan det fortfarande var odöpt. När sen risken blivit överhängande att barnet skulle dö inomkort då har det varit viktigt att ringa prästen för att så fort som möjligt få dopet avklarat, för tänk om barnet skulle dö odöpt.... Låter hemskt tycker jag! Återigen: har du lärt känna gud på det viset?

Kan det vara så att barndopets betoning varit ett sätt att få våra förfäder att bestämma sig att gå med i kyrkan för att få sina barn döpta? Är gud intresserad av statistik som en annan företagsledare?

fortsättning följer... här

Bättre och sämre gudsbarn...

2008-01-07T12:05:00.000+01:00

Ibland så kan man undra om Gud betraktar det ena gudsbarnet som bättre eller sämre än något annat. I alla fall så är det lätt att jämföra sig själv med andra och tycker man lätt att man betraktas som bättre eller också sämre barn. Är det riktigt att tänka så? Jag tror inte det! Vad tycker vi om en far som skiljer på sina barn på det sättet? Vad tycker vi om en pappa som har sina älsklingsbarn? Vad ger detta för signaler till barn som inte råkar vara älsklingsbarnet? Det finns även i bibeln exempel på pappor som gjorde skillnad på sina barn, men det har bara orsakat elände!
Tänk på Isak som föredrog Esau framför Jakob, därför att han hade smak för vilt och Esau var ju jägare. Stackars Jakob, men inte blev det väl så mycket bättre för att hans mamma föredrog honom över Esau som motvikt? Och vad hände när Jakob var stor och hade många barn själv? Då gör han samma sak! Han tyckte bättre om Josef än om de andra bröderna och gav honom ett mycket vackert och kostsamt klädesplagg. Och visst förde även detta mycket elände med sig! Nej, vilken tur att inte Gud är sådan! Gud är som Fadern av den förlorade sonen! Han älskade bägge söner lika mycket fast den ene hade lämnat Fadern. Det viktigaste är så klart att vi vänder oss mot Gud, vi behöver omvända oss till Honom och när vi gör det då börjar vi lyssna på det Han säger i sitt Ord.
Vi behöver aldrig vara rädd att bli av med vårt barnaskap. Ingen sund förälder nekar ett barn sitt barnaskap. Det vore hemskt. Så gör inte Gud heller!

En benådad Maria

2008-01-06T18:00:00.001+01:00

Läs även del 1 och 2 om Maria

"Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig*), du benådade. Herren är med dig." Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda." Luk.1:28,29
*) de flesta översättningar har "var hälsad!"

Maria befann sig tydligen i sitt hem och man får väl intrycket att hon var själv när ängeln kom in i hemmet. Ängeln Gabriel har en hälsning från Gud till henne. Hälsningen hon får kan man översätta både med "var hälsad" och med "gläd dig". *)
*) Ängeln har förmodligen talat på arameiska och antagligen hälsad med "shalom", det fantastiska ordet där först och främst frid med Gud ingår men även frid samt fred på alla andra livsområden!

En enastående hälsning
Vi alla blir oftast glada när någon tänkt speciellt på oss och låter oss veta detta genom en hälsning. Här är det Gud själv som har tänkt på Maria. Guds tankar för glädje med sig. Gud är ju kärlek!
Varför ska Maria vara glad då? Jo ängeln kallar henne för en "benådade". Och omedelbart därpå följer orden "Herren är med dig".
Det är stora ord! Speciellt därför att Gud själv uttalar sådana ord om henne! Mig veterligen finns det inte en enda människa förutom just Maria som fått höra de orden riktas till sig personligen! Det måste varit överväldigande att höra sådana ord riktas mot sig.

Samma grundord "benådade" används bara en gång till i nya testamentet, nämligen där Paulus skriver att Efesierna är benådade i Kristus Jesus för att kunna stå heliga och fläckfria inför Gud (Ef.1) Detta gäller dock inte bara Efesierna utan alla Jesustroende!
Det vet vi naturligtvis inte genom en ängel utan genom att Jesus har talat om detta för Paulus som i sin tur får skriva detta till Efesierna och indirekt också till oss! Vi som har tagit emot Jesus som vår Herre och frälsare är alltså också benådade! Naturligtvis ingår Maria i denna nåd också hon!

Maria, varför är du så förskräckt?
Sådana ord borde väl inte vara orsak till att bli rädd eller hur? Jag har tänkt över detta och kom på två helt olika orsaker.

För det första ...
är det naturligtvis inte en liten sak att plötsligt få se en ängel i ditt rum. Vem skulle inte bli förskräckt?

För det andra...
Orden "Herren är med dig" finns med bara fyra gånger i bibeln, men bara en gång till var det en ängel som förmedlade de orden! Det var till Gideon, då han klappade ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna. Gideon fick då ett viktigt uppdrag att befria Israel från midjaniterna.
Hon kände säkert till denna berättelse och anade kanske att även hon skulle ett viktigt uppdrag! Så det är inte underligt att hon känner sig förskräckt, fast ängeln i och för sig sa så oerhört betydelsefulla ord. Hon undrar bara vad ängeln kommer att säga mer. Om det blir ett uppdrag, kommer hon då att klara av det?

Två frågor till dig:

1. Vilken nåd är större: nåden som Maria fick eller den vi alla får i Ef.1:6 (se ovan)? varför?
2. Hur tror du en ängel ser ut?
Läs även inlägg 4 om Maria

Ängel möter flicka ...

2007-12-24T00:14:00.001+01:00

Läs även inlägg 1 om Maria

I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.Luk.1:26

ett historiskt möte ....

Här ser vi hur Lukas med noggrannhet antecknar att Gabriel i sjätte månaden av Elisabets havandeskap visade sig för Maria, där hon bodde i Nasaret i Galileen. Detta är inte bara någon ”Det var en gång”-saga. Tid och plats är tydligt registrerade. Det har hänt i historien på ett visst datum och på en geografisk plats att Gud sände sin ängel Gabriel till en jungfru. Lägg märke till att ängeln inte skickades till Josef, inte heller till hennes pappa – hon måste ha varit ung och fortfarande bott hemma hos sina föräldrar – men till henne själv. Vilken oerhörd betydelse att som ung flicka få ett direkt budskap från Gud genom sin ängel! Vilken kung, president eller hög uppsatt person skulle gå tillväga på det sättet? Men Gud gör så!

.... mellan en märkvärdig ängel och en enkel flicka

Gabriel var heller inte vem som helst! något som han förklarade ett halv år tidigare för Sakarias när han sa: ”Jag är Gabriel som står inför Gud”! Gud såg Maria! Han skickade en mäktig ängel till henne med ett budskap. Gud talar till oss oansenliga människor!! Till en oansenlig jungfru i en oansenlig liten stad! Nasaret omnämns ingenstans i GT, kunde därför inte ha någon betydelse alls i profetisk mening, men det har det, trots allt!
Vi kan heller inte finna något om att Maria själv skulle haft en märkvärdig härkomst. Hon måste ha varit en enkel flicka, säkert inget märkvärdigt på den tiden. Vi läser här inget om något hon skulle ha presterat. Ingenting! Gud handlar genom sin nåd. Samtidigt är det inte utan betydelse att det står om henne att hon är jungfru, även om detta säkert var ganska normalt på den tiden. Senare i berättelsen ser vi också hennes överlåtelse. Hon är därför säkert också en gudfruktig flicka.

Här i texten får hon liksom sin identitet genom att vara trolovad med en ättling till David. Det är därför att hon snart får ett så oerhört betydelsefullt budskap.

Hon heter Maria = Mirjam som betyder ”älskad av …” eller ”efterlängtat barn”. Hon var ett efterlängtat barn även i guds ögon. Genom denna enkla jungfrun skulle Gud genomföra sin plan om Messias födelse.

Kompletera gärna med tankar kring just de här verserna i en kommentar! Läs även inlägg 3 om Maria

Om Maria, Jesu mor...

2007-12-23T20:09:00.001+01:00

Det är oerhört ledsamt att Maria (Mirjam), Jesu moder, har hamnat näst intill i total skymundan inom vissa delar av kyrkan, kanske som reaktion på viss överbetoning annanstans. Det kan väl aldrig vara meningen.

Talar protestanter om Maria då är det mest på ett negativt sätt för att protestera mot vad katoliker tror om henne. Detta betyder dock att bibelns tankar om Maria inte får den plats som de borde få. Hela Skriften är dock utandad av Gud och nyttig till undervisning ... och till fostran i rättfärdighet; 2 Tim.3:16!

Jag börjar i Matteus...
Matteusevangeliet som ju är evangeliet där Jesus visas främst som den Messiaskungen, inriktar sig speciellt på Judarna för att klargöra att Jesus ÄR Messias, som ju var så efterlängtad av Judarna.

Matteus skriver inte så utförligt om Maria som Lukas och Johannes gör. All fokus ligger på Kungen. Det är nog så det ska vara.

Matt.1:1 Detta är berättelsen om Jesus Kristus, Davids son, Abrahams son. 2 Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Juda och hans bröder…..
Matt 1:16 och Jakob födde Josef, Marias man. Av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.

Allt börjar med kungens släkttavla. Det är lätt att hoppa över en släkttavla, som ointressant, .... men den finns med i Guds plan och har stpr betydelse! Läser man noggrant så hittar man viktiga saker att lägga märke till. Så står det i verserna 2 tom 15 att det är män som födde en son som i sin tur födde en son osv.. 15 verser på rad. Men i vers 16 blir det annorlunda. Josef nämns här inte som den som födde. Nej, han omnämns som Marias man. Av henne föddes Jesus, som kallas Kristus, (grekiska ordet för Messias som betyder ”den smorde”).
Varför kallas han så? Jo, han är den efterlängtade Messias, den smorde kungen.

Här är det inte Maria som är Josefs hustru, utan tvärtom: Josef som är Marias man. Hon erkänns fullständigt som den person som fick föda honom som är historiens centrum, han som i sista bibelboken avslöjas att vara herrernas Herre och konungarnas Konung.

Du som läst så här långt: kommer du på fler tankar om Maria utifrån just den här bibelversen? Skriv de gärna i en kommentar! Välkommen! Läs även inlägg 2 om Maria

Vem är klippan ? (2)

2007-12-08T19:39:00.001+01:00

Detta är fortsättningen på "Vem är klippan ? (1)

Jag citerar återigen verserna i Matt.16-20
”Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" 16 Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." 17 Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den. Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." 20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.”

Katoliker som läser de här verserna brukar hävda : det här kan inte vara svårt. Det är bara att läsa rätt och slätt vad som står och då menar de att Jesus kallar Petrus en klippa som Han ska bygga församlingen på.
Många protestanter har sedan 1600-talet försökt att dementera en sådan tolkning för att den känns fel, speciellt påve-ordningen som följd av denna tolkning. De tolkar klippan som Jesus Kristus själv.
Jag vill försöka nudda vid bägge tolkningar.

1. Klippan är Petrus
Jesus ska bygga sin församling på Petrus. Det kan kännas märkligt för Petrus är väl inte aposteln man känner mest förtroende för när man läser evangelierna. Han är pratglad, har lätt för att säga saker utan först ha tänkt (lätt för oss att säga så här i efterhand!), han förnekar Jesus tre gånger. Nej, Petrus passar inte speciellt bra i mallen som vi format av en typisk förstklassig kristen, eller hur? Men, är det inte Guds nåd som på det sättet träder fram? Så, det är bara något oerhört hoppingivande! Tänk hur Gud kan förändra en människa! Och hände inte samma ska med brushuvudet Mose om vilken vi vet att han kallades jordens ödmjukaste människa? Detta problem är alltså inget vi verkligen behöver bry oss om.
Något som också talar för det är att Jesus säger: Jag ska ge ”dig” - singularis -himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden ska vara bundet i himlen…. Det är inte lite det!! Det är tankar som inte är helt enkla att förstå och kräver noggrant övervägande.

Sen kan man ställa en del frågor i det här sammanhanget.
Salig är du, Simon. Är de andra mindre saliga?
Vad betyder: ”JAG” ska bygga? Vad menar Han med det?
Är det bara Petrus som är klippan, som kan binda? Är det bara han som har nycklarna?

2. Klippan är Kristus själv
När Jesus berättar hur Han ska bygga sin församling talar Han inte längre om Petros utan använder ordet Petra. Petra betyder ”en klippa”. Petros betraktas då som en sten huggen ur klippan. Ordet som Petrus fick förmedlat genom Gud om Jesus Messias, den levande Guds Son skulle vara grunden för kyrkan. Jesus, själva Guds Ord är då själv klippan som hela församlingshuset byggs på. Detta kommer överens med ett annat ord i 1 Kor.10:3 ” och den klippan var Kristus”. Man också tänka på Matt.7:24 ” Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan.” Även där förstår man att det är Kristus som är klippan!
Besvaras ovanstående frågor annorlunda utifrån detta synsätt?

Inbjudan till en personlig kommentar med följande restriktioner:
- Tolka själv! Tänk själv!
- Motivera gärna varför du tycker att en viss tolkning är berättigad, men motivera med Skriftord, inte med utombibliska tankar.
- Svar med bara länkar tas bort!

mina åsikter och en nallebjörn

2007-12-07T21:57:00.000+01:00

Tror att det är mänskligt att söka sanning som passar oss. Sanning som bekräftar våra åsikter, som bekräftar att vi har rätt. Vi är oftast så förtjusta i våra egna uppfattningar att vi är beredda att strida för dem. Det sista brukar innehålla också att vi gärna förklarar för andra hur vi tänkar. För tänk den saliga tanken att våra läsare blir övertygade att vi faktiskt har rätt och bekräftar detta genom tydligt bifall! Finns det något bättre? Knappast, va? Det spelar nog ingen roll om vi är protestanter, ortodoxa, pingstvänner, katoliker, baptister, plymouthbröder eller vad vi nu alla kan ha för bakgrund.

Dessutom är det det vi tycker just nu vad som gäller. För några år(tionden) hade vi kanske lite andra tankar men dem har vi kunnat förbättra och det vi tycker just nu det förkunnar vi för alla som bara vill höra eller - i bloggarnas värld - vill läsa det. Rätt konstigt egentligen när man tänker efter. För tio femton år kämpade vi ju lika inbitet för våra åsikter fast de var aningen eller mer annorlunda än dem vi hyllar nu. Frågan som omedelbart tränger sig på är naturligtvis hur det kommer att se ut om återigen tio femton år? Vilka tankar är det då som är de rätta? Dem som jag hade för tio år, tankarna jag har nu eller dem om tio femton år......?

När jag upptäckte detta i mitt eget liv - det är faktiskt så där tio år sedan - började jag förstå lite gran av det predikaren sa för så där 3000 år sen: "Men när jag nu vände mitt hjärta till att förstå vishet och till att förstå oförnuft och dårskap, då insåg jag att också detta var ett jagande efter vind." (2:17).
Kanske detta jagande efter rätt insikt också var ett jagande efter vind. Även om det gäller än så kristna insikter! Det är då även ordet om att kunskapen ska förgå och att vår kunskap i nuläget aldrig kommer längre än ett förstående till "en del". (1 Kor.13:7,8) Denna sidan evigheten kommer vi nog aldrig att kunna greppa kunskapets helhet! Vi kommer alltid att behöva lyssna på andra, tacka för det Guds Ande har gett dem för att betjäna mig och andra, för att vi tillsammans ska växa upp i förundran om vem vår Herre Jesus Kristus och Gud Fadern är. Men tro inte att det är tankens spetsfundigheter som du betjänar andra med, det bästa är det som är ett enkelt och anspråkslöst begrundande! Glädjen ligger i att få lära känna Jesus och Fadern mer och mer och bejubla dem på grund av hurdana de är i gränslös kärlek, vishet, makt och nåd.
Då liksom försvinner detta enträgna och mödosamma strävande efter "mer kunskap" som ibland kan få samma avgudsegenskaper som "mer-pengar-längtan". Det är själva källan som är målet, inte din och min vattenbehållare som vi beskyddar som om det gällde våra liv.

Tänk på flickan som bara inte kunde skillja sig från sin nallebjörn men på grund av en allvarlig sjukdom snart skulle dö. Hon frågade sina föräldrar om hon kunde få ta med sig nallebjörnen in i himlen. Föräldrarna ville inte göra henne ledsen och svarade: du får fråga Jesus själv när du kommer till himlen... Flickan dog och när hon närmade sig himlens port tryckte hon nallebjörnen tätt intill sig och frågade ängeln hon mötte om hon fick behålla nallebjörnen. Ängeln log men svarade likadant som hennes föräldrar: Fråga Jesus själv, där kommer Han.... Flickan tittade och såg hur Jesus kom och sprang emot henne. Flickans ögon började stråla som de aldrig gjort förut. Hon sprang emot sin älskade vän. Nallebjörnen tappade hon hos ängeln när hon fått se Jesus. Den låg där kvarglömd. Hon tänkte inte längre på den.....

Vem är klippan ? (1)

2007-12-03T08:26:00.000+01:00

Det diskuteras en hel del kring den gamla frågan vem som menas med klippan i Matt.16:18 det det står i sitt sammanhang: ” Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" 16 Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." 17 Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den. Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." 20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.”

Oj vad det har bråkats om det här! Låt mig få börja säga att verserna inte är helt enkla att förstå. Att en del anser att här finns grunden till RKK’s tankar om påven är inte helt obegripligt. Att en hel del andra samtidigt tycker att det var väl att ta i är heller inte HELT obegripligt.
Alla vi som läser tolkar och ingen har företrädesrätten när det gäller att tolka Skriften.
Paulus skriver i sin kärlekssång (1 Kor.13) : ” Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del.” Bland annat därför längtar jag att få möta min Herre i luften tillsammans med er …
För oj vad jobbigt det är att bara förstå till en del!! MEN säger Paulus i samma kapitel ” om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, …. men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.” (vs2).
Därför kära syskon av olika kyrkotillhörighet låt oss försöka se Kristus i varandra. Enbart när vi gör det, behöver vi inte vara rädda att samtala kring svåra ämnen som t.ex. frågan ”Vem är klippan?”. Vår gamla natur vill ha rätt! MEN genom tron på kristi offer har vi blivit en ny människa! (2 Kor.5:17)

I romarbrevet 14 skriver samma Paulus: ”Den som äter skall inte förakta den som inte äter, och den som inte äter skall inte döma den som äter. Gud har ju tagit emot honom. 4 Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt.” (3,4)
Visst, …. och så kommer invändningen ”men villolärorna då”? Lyssna på Johannes!
Han skriver sina (Guds!) visa ord: ” Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, 3 och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu är i världen. 4 Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, ty han som är i er är större än den som är i världen.”

Låt oss leva efter orden från Ef.4:2-6 : ” Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. 3 Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band 4 en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.” Det är DÅ vi lever värdigt (1)!

Vi behöver inte skapa enheten: den FINNS! Men vi ska bevara den! Alla vi som tillhör Jesus Kristus har döpts i anden till en enda kropp (1 Kor.12:13).
Låt oss tacka Fadern för detta genom Jesus Kristus, vår Herre!
Alla ni som inte tillhör Jesus Kristus, stanna här! Ni kan få samma glädje som vi!

Ursäkta … om klippan läser ni snarast i del 2 ;=)

Ber vi till Jesus eller till Fadern?

2007-12-01T22:25:00.001+01:00

Vem ber du till? Det är interessant att lyssna på hur människor tilltalar Gud i olika sammanhang. Det som jag hör mest i min omgivning är "Käre Jesus" och "Käre gode Gud". I andra sammanhang kan det säkert vara olika; det vet jag bara inte. Det är nog inte så många kanske som funderar över hur man ska tilltala Gud. Konstigt egentligen. Knappast någon skulle väl låta bli att vara noga med hur man ska tilltala kungen.

Varför jag tar upp det här? Jo, när lärjungarna ber Jesus om att lära dem att be så börjar ju Jesus med "Fader vår". I det sammanhanget säger Han alltså att vi ska be fadern: "när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig."(Mat.6:6)

På annan plats står det: "för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn." (Joh.15:16). Även breven visar hur Fadern åkallas: "ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba! Fader!" (Rom.8:15). Se även Rom.15:6.

Ef.2:18: "Ty genom honom (JC) har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern." och 3:14: "Därför böjer jag mina knän för Fadern," 5:20 : "Tacka alltid vår Gud och Fader för allt" och Fil.4:20 säger: "Vår Gud och Fader tillhör äran i evigheternas evigheter, amen."

Jakob skriver om tungan: "Med den välsignar vi Herren och Fadern". Petrus skriver i sitt första brev: "Om ni ropar "Fader" till honom..." (1:17). Ändå har jag hoppat över några ställen.

Hur ofta uppmanas det till att be till Jesus då? Faktiskt inte en ända gång!! Visst är det märkligt? Då kan man ju undra om det skulle vara fel att be till Jesus eller att tacka honom. Vissa tycker ju det, bl.a. Jehovas Vittnen, men även Messianska Föreningen Shalom (se den mycket utförliga dialogen med deras ordförande här).

Ja, vad ska man säga då? Har alla böner som vi sänt till Jesus försvunnit i tomma intet? Nej, det tror väl ingen, hoppas jag. Jag är övertygad om att en uppriktig bön når fram till Gud Fadern även om vi ber till Jesus eller till den Heilige Ande. Fadern i himlen är ju inte sämre än en jordisk far! Samtidigt tror jag ändå att vi gör bäst att vända oss till vår himmelska Far när det gäller våra olika behov. Det uppmanar Bibeln oss till. Själv brukar jag be till Gud Fadern när det gäller sånt jag gärna vill ska hända, egna och andras behov, svårigheter och sådant. Men jag pratar också med Jesus, som ju är min Herre. Jag är ju hans tjänare. Det vore väl bra konstigt om man inte skulle kunna få prata med sin Herre, eller hur? Och skulle jag inte kunna få lova och prisa Honom för att Han offrade sitt liv för mig på Golgatas kors? Däremot när det gäller mina personliga och andras behov så vänder jag mig till Fadern.

När jag letade i min bibel så hittade jag följande bibelställen om bön till Jesus som jag nämner här och kommenterar kort:
Joh.14:13,14 "Och vad ni än ber om i mitt namn, skall JAG (Jesus) göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall JAG göra det." Här ser man alltså att även om vi ber till Gud (Fadern) så svarar Jesus!

I 2 Kor.12:8,9 står om Paulus : "Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet." Det är troligt att Paulus bad till Jesus som ju ofta kallas för Herre.

1 Thess.3:10,11 "Natt och dag ber vi mycket ivrigt om att få träffa er .. Måtte vår Gud och Fader själv OCH vår Herre Jesus leda vår resväg till er." I svaret omnämns Fadern och Jesus jämnställd som bönbesvarare! Detta bevisar alltså att Fadern och Jesus är två sidor utav samma Gud.

Till sist tänker jag på Paulus i Apg 9. där han möter Jesus på väg till Damaskus. Ungefär samtidigt vänder sig Jesus till Ananias i Damaskus och vill att han ska hjälpa Paulus (som hette Saulus innan). Ananias svarar Jesus: "Herre, jag har hört av många hur mycket ont den mannen har gjort mot dina heliga i Jerusalem. 14 Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som ÅKALLAR DITT NAMN." Här är det mycket klart att de troende alltså åkallade Jesus och inte bara Fadern. Läs fortsättningen och se att Ananias verkligen talade om Jesus, inte om Gud Fadern i det här fallet: "Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder, HERREN JESUS som visade sig för dig på vägen hit, HAN HAR SÄNT MIG".
Vi får ständigt vara i kontakt med Gud, både med Fadern och Sonen!

Men hur är det med den helige Ande då. Ska vi be den helige Ande om något? Här svarar jag faktiskt lite annorlunda! Inte att jag tror att bön inte når fram om man ber till den heilige Ande, MEN ... i Skriften finns - så långt jag vet - inte den minsta antydning att troende bad direkt till den helige Ande! Det gör att jag heller inte gör det. Den helige Ande pekar ju ständigt på Jesus och drar aldrig någon uppmärksamhet till sig själv. Låt oss följa detta exempel!

Det onda kallas gott och det goda ont

2007-11-07T23:35:00.002+01:00

Vi hamnar mer och mer i ett samhälle som redan av profeten Jesaja karakteriseras av att det som är gott kallas för ont och tvärtom. Läs vad han skrev reden för dryggt 2500 år sedan:
"Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert! Ve dem som är visa i sina egna ögon och håller sig själva för kloka!" (5:20,21)
Äktenskapet som ska hållas i ära bland alla (troende) enligt hebreerbrevets författare (13:4) kallas i samhället alltmer för ont och kränkande och ska omdefinieras. Inget ska få påminna om den ordningen som Skaparen har inställt. Ytterst ser vi hur djävulen själv tutar i sina listiga tankar i dem som Bibeln kallar för olydnadens söner eller också vredens barn. Ef.2:2,3.
Det är viktigt för oss att se tidens tecken!

Dagen: Det krävs mod i stark opinionsvind 2007-11-07

Saved2save?

2007-10-31T17:25:00.000+01:00

Tanken som ligger i namnet Saved2save är besynnerlig!
Är vi (troende) frälsta för att nya människor i sin tur ska bli frälsta (räddade) tror ni? Visst tanken verkar radikal om än rätt så förlegad. Och så klart anser väl varje Kristusälskande kristen att det är till stor glädje om han/hon kan vara redskap till att en vän, bekant eller också vem som helst skulle bli frälst genom att tro på Jesus som frälsare... Inget ont med det så klart! MEN ... det kan väl aldrig vara rätt tänkt att tro att vi blev frälsta bara för att även andra skulle bli frälsta? Helt teoretiskt kan man nämligen säga att då behöver den sista hedningen ju inte bli frälst, för det finns ju inga fler som kan bli frälsta.... Okay, inte direkt trovärdigt att det skulle bli så, men slutsatsen stämmer väl ändå, eller?
Nej, vi blir frälsta ur vårt andliga mörker för att lära känna Gud och hans underbara kärlek som kommer att leda till att vi brister ut i stor vördnadsfull lovsång. Läs t.ex. Ef.1:4 och framåt där det bl.a. står att vi ska "stå heliga och fläckfria inför sig i kärlek. Han har förutbestämt oss till att få söners rätt genom Jesus Kristus och förenas med Honom — det var Hans viljas beslut —". (Det är slutmålet även om det finns en del mer att säga om det.) Om vi tänker efter kan vi ändå förstå lite gran av den tanken om vi bara föreställer oss en brud och en brudgum som längtar att få bli förenade med varandra.... Men äktenskapets kärleksförening på jorden är ändå ganska bristfällig. Det syns först och främst i statistikerna om antalet skilsmässor. Så annorlunda det kommer att bli när Jesus, den himmelska brudgummen ska förenas med Guds församling av alla pånyttfödda kristna, som är Hans brud.

Denna föreningen ska leda till en gränslös beundran (tillbedjan) av den himmelska brudgummen: människosonen Jesus Kristus. Upp.4:11,12
Saved2save? Tack och lov går det mycket, mycket längre än så! Ett opassande namn alltså!
Dagen: Frälsningsarmén öppnar träningsskola, 2007-10-31

Messianska Föreningens märkliga tankar (2)

2007-10-28T22:52:00.000+01:00

Härunder pågår en intensiv debatt efter att flera tankar som MFS står för diskuterats i en artikel i DAGEN. Det handlar bl.a. om NT's ursprungsspråk, om treenigheten, om frågan om Jesus är Gud, om frågan om vi ska inrikta oss på Rom (katolska kyrkan), eller Jerusalem (Judendom) och om GT-lagen (Torah) även är aktuell för NT-troende. Jag kommenterade artikeln i Dagen på mitt första inlägg men valde att fortsätta debatten härunder. Vill du läsa om det här så rekommenderar jag att läsa Dagenartikeln först, sedan första inlägget för att sedan fortsätta på detta andra inlägg.

Jag kommenterar här alltså SÅ Gerdvall (SÅG), ordförande för Messianska Föreningen Shalom (MFS), som i sin tur utförligt kommenterat mitt första inlägg. Där kan du läsa hans kommentar i sin helhet. Härunder tar jag upp de ursprungliga 5 punkter som fanns med i Dagens artikel ... och reagerar mera utförligt...

1. MFS tror att NT ursprungligen är skrivet på hebreiska

Jag har läst kommentarerna på Henriks blogg och kan nog finna mig mycket väl i det han skriver om denna fråga samt nålsögat/rep-diskussionen. Vem skulle acceptera så stora konsekvenser (att tro att NT är skrivit på hebreiska) på grund av något så litet? Nej, i detta avseende liknar du evolutionisterna: de hittar en tand och kungör att här har vi Neandertaler-människan! Än så länge betraktar jag dina påståenden som bara påståenden. Upp till verkligt bevis alltså!

Och så kan man ju undra varför de messiastroende judar inte vinnlagt sig mycket mer om att kopiera de hebreiska NT-skrifterna. Visst blev hedningarna många fler i efterhand men det kan väl inte vara orsaken att det inte längre finns något hebreiskt kopiexemplar kvar? Just pga den noggrannheten som judarna hade när det gäller att kopiera ande-inspirerade skrifter är det inte troligt att inga kopior alls skulle finnas kvar nu. Psalm 12:7,8 (HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ner på jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger. Du, HERRE, skall bevara dem, du skall för evigt beskydda dem för detta släkte.) måste ju också kunna tillämpas när det gäller NT-skrifterna!
Du uppmanar att läsa en engelsk bok i det här ämnet i pdf-format men jag utmanar dig i stället att sammanfatta vad skrifterna som du hänvisar faktiskt går ut på. Det är ju inte realistiskt att alla ska behöva läsa hur mycket som helst material på engelska utan någon slags sammanfattning från din sida. Den som då vill fördjupa sig ytterligare kan väl läsa de erbjudna skrifterna, tycker jag.

2. MFS förnekar att det kan vara flera personer inom Gudomen

SÅG: När den Evige presenterar sig för Mose och Israels folk som "en" (echad) så är jag övertygad om att det inte är för att säga att han är tre och en samtidigt, det var inte treenighetsläran som var aktuell då. När han presenterar sig som "en" är det för att säga att han är den ende Guden, till skillnad från den hedniska månggudatillbedjan som fanns bland de folk som Israels folk kom i kontakt med. …

SVAR: Visst skulle jag aldrig vilja påstå att det är fler Gudar, men som sagt är det olika verser redan i GT där Gud talar om sig själv som "vi" och "oss"
Jag nämner :
• 1 Mos 1:26 Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss.
• Sak.2:10,11: Jubla och gläd dig, du Sions dotter, ty se, jag kommer och jag skall bo i dig, säger HERREN. Många hednafolk skall på den dagen sluta sig till HERREN och bli mitt folk, och jag skall bo i dig. Du skall förstå att HERREN Sebaot har sänt mig till dig. Sista "mig" är här lika med "Herren" är lika med JHWH!!!
• Dan.7:9,10: den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. 10 En ström av eld flöt ut från honom. Jämför nu detta vers med Upp.1:14,15: Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor. 15 Hans fötter liknade skinande malm som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av väldiga vatten. Den Gamle (helt fel översättning så klart!!) som omnämns är lika med HERREN. Men samma person verkar möta Johannes här i Uppenbarelseboken! Men där är det Jesus!
• nämner några till verser i GT där Gud talar om sig själv i flertal: 1 Mos.1:1, 3:22, 11:7, Jes.6:8.
• Gud skapade himlen och jorden, men i NT läser vi att det är Jesus som gjorde det!! Kol.1:16,17; Hb 1:2
Vi ska så klart aldrig kalla Herren för tre även om vi kan skilja på 3 yttrandeformer som också talar till varandra (därför betraktar vi ju dem som personer!) men tillsammans är de ändå EN. Men vi behöver och kan inte utreda detta. Vi ska helt enkelt tillbedja Fadern och Sonen genom den Helige Ande! Så tillbedjar vi den Gud som är EN. Så kommer det även att fortsätta när vi är hos Gud och Lammet som båda tillbes i Upp.5:13,14 Det måste betyda att de tillsammans är Gud.

SÅG: Att ordet "echad" kan beskriva något som är sammansatt av olika delar, förändrar inte ordets innebörd. Allt är mer eller mindre sammansatt, men det finns bara en Gud. …

SVAR: Ditt påstående att allt kan vara sammansatt men att Gud ändå bara är en är så klart din egen tolkning, men Bibeln dementerar detta klart och tydligt genom att tala om sig själv i termer av vi och oss. I nästa stycke (3) säger du att vi inte ska bygga vår tro på Yeshuas motståndare, utan på Skrifternas vittnesbörd. Då ska du i så fall klargöra varför min förståelse av de ovan nämnda verserna inte är korrekt. Dina privata påståenden räcker alltså inte ;=)

SÅG: Skulle hans folk under 1500 år inte förstått den Gud som är Israels Gud?

SVAR: Nej, tyvärr! När jag läser Jes.1:3 då bekräftar Ordet det. En oxe känner sin ägare, en åsna sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår ingenting. Så inte finns det något att berömma sig över här! Inte förstod de heller att Messias skulle komma som ”lidande tjänare”. Judarna har inget att slå sig för bröstet för som även Paulus skriver : Var är då berömmelsen? Den är utestängd. Rom.3:27 Hur är det då? Har vi något företräde framför dem? Inte alls. Ty vi har förut anklagat både judar och greker för att allesammans vara under synd. (3:9).Visserligen har Guds Ord anförtrotts åt Judarna men moraliskt är de inte något bättre än hedningarna. Ty alla har syndat och saknar Guds härlighet, (3:23)

3. Enligt MFS är Jesus inte Gud

SÅG: Vad Yeshuas motståndare påstår om honom är inte det som vi skall bygga vår tro på, utan Skrifternas vittnesbörd. De vittnar att han är Messias den levande Gudens son, att han är vår broder, överstepräst i det himmelska tabernaklet, att han är jude, att han är Guds avbild, att han är den Evige Gudens absoluta representant som kommer i YHWH´s namn, m m m m. Gud är inte jude, men Yeshua är det fortfarande, han är människosonen som kommer i sin Faders namn. Vi förstår Skrifterna som att det finns bara EN Gud vars namn är YHWH, Yeshua är den andre "Adam" som föddes utan att ha del i vår syndfulla natur och därför är en sann människa utan egen synd.

SVAR: Ditt svar medför att du underkänner alla lärde Judar som levde på Jesu tid, inklusive översteprästen! De skriftlärda tänkte i sina hjärtan: Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud." Mk 2:7 Och visst stämmer det!!
Så förstår vi (du och jag och många fler) att Jesus i allt är lik Fadern, (även om Han underkastar sig Fadern i sin människogestalt!) För om Han nu INTE själv skulle vara Gud fast Han i allting är lik Gud och agerar som Gud då är Han ju Gud i praktisk mening! Ingen får tillbedjas utom Gud just av den anledning att ingen är gud förutom Gud. Men om Jesus blir ju sagt att Han är Gud, har all makt i himmelen !!! och på jorden. Den som ser Jesus, ser Fadern! Men då är ju det viktigaste skälet att inte tillbe honom borttaget? Då blir ju detta att inte få tillbe Honom väldigt konstgjort!? Man skulle också kunna vända på frågan. I vilket avseende är Gud Fadern mer Gud än vad Jesus är? I inget avseende vill jag påstå! Den som känner Jesus, känner Fadern!

Men förutom detta några punkter till:

Jesus kallas Herre (kurios) och bekräftar att så är det. Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, ty det är jag. Joh.13:13 Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare Mt.23:8
Judarna ville hellre dö än kalla kejsaren för kurios för det var lika med att tillbedja kejsaren. De fick t o m dispens att inte behöva kalla kejsaren för Herre. De kristna fick inte den förmånen och många fick sätta till sina liv därför att även de ville kalla Jesus för Herre och bara Honom! Inte vill du väl påstå att egentligen så hade de inte behövt vägra kalla kejsaren för Herre!?
Rom.9:5 "Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, prisad i evighet," förresten, är inte detta att tillbedja då???
Fil.2:6 Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa.
Tit.2:13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.
2 Pet.1:1 genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus

Som sist: om Jesus bara skulle vara en ny Adam och inte Gud då kan man undra om inte den första var ett misslyckat exemplar om man nu får säga så. Men om Jesus är Gud då förstår vi att Gud verkligen gett allt, nämligen sig själv och inte bara en bättre variant av Adam! Jesus är inte bara Guds Son utan Guds enfödde! Son!
Allt vittnar om att Han är Gud i människogestalt till 100% fast också Gud till 100%. Detta överstigar vårt förstånd men vi tar emot detta genom tron och vägrar alltså att göra vårt eget förstånd till Gud!

SÅG:"Den helige Ande" är ingen separat person utan helt enkelt Guds Ande. Det ser man i GT genom att Anden ALLTID är förknippad med Gud. Slå upp en konkordans och se på ordet "Ande (Guds)".

1 Pet.1:11 säger hur Kristi Ande var verksam i GT’s profeter, men var det inte Guds Ande som talade genom profeterna? Och man vi nu kan bedröva den Helige Ande då måste det ju vara en person, annars hade det ju stått att vi inte ska bedröva Gud! Anden talar också: för vi ska lyssna vad Anden säger (Upp.3:9) Typiska personsegenskaper!

4. Rom eller Jerusalem?

SÅG: börja praktisera det som hör Jerusalem till. Där avskiljer man t ex sabbaten, Rom helgar solens dag. Vägen till Jerusalem går INTE heller via Rom.

SVAR: Jesus svarar kvinnan i Joh 4:21,23 den tid kommer, då ni varken på detta berg eller i Jerusalem skall tillbe Fadern. …Men den tid kommer och är nu redan inne, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning.
Troende som älskar Guds Ord älskar oftast också Jerusalem, men enbart utifrån ett framtidsperspektiv. I nuet gäller Jesu ord i Matt.23:37-39 hur ofta har jag inte velat församla dina barn, såsom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte. Se, ert hus skall lämnas öde för er. Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn.
Detta ser vi visserligen framemot, MEN … den tid har inte börjat ännu som jag redan skrev förra gången.

I övrigt är Paulus ord mycket klar och tydlig där den säger i Kol.2:16ff: Så låt nu ingen döma er i fråga om mat eller dryck, eller i fråga om helgdag eller nymånad eller sabbat. Sådant är endast skuggan av det som skulle komma, men kroppen själv är i Kristus. I stället skriver Paulus i 3:2: Ha ert sinne vänt till det som är där ovan, inte till det som är på jorden.

SÅG: Det finns två saker som den katolska bygger på: treenigheten och den transubstantionella nattvarden.

Svar: treenigheten som begrepp behöver ingen anamma, även om jag alltså anser att begreppet motsvarar det som Bibeln faktiskt säger. Den transsubstantionella nattvarden är en absurd katolsk misstolkning av Jesu ord. Håller med till 100%! Jag tror dock inte att den åsikten är vanlig i Sverige och knappast förekommer utanför RKK.

5. Lagen (Torah) gäller för NT-troende??

SÅG: Om det bara är de fyra buden som nämns i Apg.15, är det då fritt fram att mörda, ljuga och stjäla? Naturligtvis inte, säger vän av ordning. Kristen teologi har inte observerat vers 21 där det sägs att de nya hedniska troende kan gå till synagogorna som finns i alla städer och där få mer undervisning vad som gäller dem i torá. …. De fyra buden var startpaketet …

SVAR: Nej att mörda, ljuga och stjäla strider mot kärlekens lag som Gud lagt i våra hjärtan. Vi behöver ingen mer lag än den! Jag är korsfäst med Kristus och jag lever, men inte längre jag, utan Kristus lever i mig. I samma Apg 15 säger Petrus klart och tydligt i vers 10 Varför frestar ni då nu Gud, genom att på lärjungarnas hals lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi har förmått bära?
På grund av detta kommer de fram till de 4 förbud som faktiskt gäller än idag. Då ska du inte genom bakvägen försöka införa lagen på nytt, Stig Åke!
Vi ska leva på grund av tro (Rom.1:17) genom Jesus Kristus som bor i oss 1 Joh.4:9.
Förresten jag anar att du följer lagen lite efter egen insikt, så där några seder och bruk, men jag har svårt att tro att du håller alla bud som Mose ålagt Israeliterna, eller? Betraktar du verkligen en kvinna som oren i sju dagar efter att ha fött en pojke eller 14 dagar om det blev en flicka? 3 Mos 12. Och vad gör ni med lagen om otrohet och svartsjuka? Ska inblandade kvinnor dricka bittert vatten osv osv? 4 Mos.5-11ff Och vad gör ni med offerkapitlen i 3 Mos.1ff. Väldigt djupa tankar finner man där om man förstår att de ytterst handlar om Jesus. Läs gärna Macintosh betraktelser om Moseböckerna…

Nej, det där med GT-lagen kan verka attraktivt för dem som tycker att tron är för enkel och för ogripbar, men då ska man läsa NT och förstå den mer och mer utifrån GT men att återgå till lagen är ingen väg som NT visar oss och det lär dessutom bli en ganska så selektiv tillämpning av lagens föreskrifter…

Dagen: Forskare underkänner delar av messianska teologin, 2007-10-26
Dagen: Bra bibelbruk bästa boten, 2007-10-31
Dagen: ”Att de bekänner Jesus som Herre betyder ju ingenting”, 2007-11-01

Vem bestämde NT's innehåll?

2007-10-26T23:43:00.000+02:00

Det har bloggats en hel del kring frågor om vilka böcker ska ingå i både GT och NT och hur man ska se på detta. Jag gör ett eget inlägg om det:

Betoningen låg i den första kristna församlingen på alla troenden inte på dess ledare!
Den unga kristna kyrkan har genom att läsa de nya NT-skrifterna förstått och erkänt dem som inspirerade av Gud. Det gjorde inte kyrkan som institut för så var det inte den första tiden. Det var de enskilda troenden tillsammans med sina ledare som tillsammans kom till den insikten. Denna betoning på de troende och inte på ledarna framgår speciellt tydligt när man läser adresseringen av breven i NT : de riktas till de gemensamma troenden. Däri ingick ledarna!

Hur då? De troende känner igen Jesu röst!
"Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Joh.10:27 "och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst." Joh.10:4

Apostlarna och profeterna lade grunden
”Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten.” Ef.2:20 Även om apostlarnas och profeternas tid inte var avslutad än då Paulus skrev denna grundläggande tanke, så blir det klart att deras ord ligger till grund för vår tro. Inte det som troende sagt som levde senare hur viktigt det än må vara i våra ögon. Därför gäller det att hålla sig till Ordets tankar och inget annat.

OBS att det här INTE handlar om byggnaden som är lika med institutionen ”kyrkan” utan om ett heligt tempel som sammanhålls utav Jesus själv! Läs de kringliggande verserna! Det gjorde han då, det gör Han ännu. Hos den som håller fast vid Jesu Ord (hela NT) har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. På det sättet lär vi också känna hans röst bättre och bättre. På så sätt lär vi oss att skilja mellan Jesus röst och människoröster.

Kyrkoledarna bestämde inte utan erkände
Vad som hänt på kyrkosamlingar är i princip inte mer än att ledarna för kyrkan har fastställt att det var ett antal skrifter som gemensamt erkändes av de troenden som av Gud inspirerade skrifter. Så hade det gått till under GT’s tider, likaså därefter. Ingen kyrkoledare hade rätten att bestämma; det gällde bara att erkänna! Själva Ordet föder till nytt liv och däför är det så viktigt att själv läsa Ordet!
Även om det skrevs ett flertal skrifter efter Malaki blev de aldrig erkänt som inspirade av Gud. Likaså har NT’s profeter och apostlar skrivit evangelier och brev och de troende förstod att det var Gud som talade till dem genom dessa Skrifter! Det blev alltså de 27 böcker som vi har nu har i NT. Ingen kan själv tillfoga något. Apokriferna har heller inte erkännts varken av judarna eller de första kristna som inspirerade av Guds Ande! Jesus och apostlar citerar dem heller aldrig. När Hieronymus på eget bevåg!! lägger till apokriferna till Vulgatan, bibelöversättningen på Latin, skriver han ändå tydligt att det finns en tydlig skillnad mellan de kanonika och apokrifa böckerna både när det gäller inspiration och andligt värde.

Hur kom det sig att det gick utför med Kyrkan?
På 3-hundratalet under Constantins regering blev kristendomen statsreligion och blev kyrkan en makt av betydelse i världslig mening. Innan dess hade kyrkan präglats av förföljelse. Detta hade förnyat Kyrkan inifrån hela tiden. De troende fann tröst i Jesu Ord. Då kyrkan fick makt blev väldigt många människor kristen av felaktiga anledningar, inte därför att de personligt blev övertygade av Guds Ord i sitt inre. Det gick helt enkelt mycket lättare att bli tjänsteman om man var kristen! Kyrkan själv invaderades likaså av världsliga krafter som sökte makten, det som Jesus hade varnat för så tydligt! "Ni vet, att de som räknas för folkens furstar råder över dem, och att de som är mäktiga utövar sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er, utan den som vill vara stor bland er, han skall vara er tjänare, och den som vill vara den främste bland er, han skall vara allas tjänare. Mk.10:42ff.
Den som söker makt vill bestämma själv i stället för att vara beroende av Guds Ord. Då blev det mer och mer förnuftstyrda tankar som tog över ledningen och alla skulle böja sig för det. Men gång på gång har det ändå funnits små grupper innanför och utanför den mäktiga kyrkan. Det var inte lätt för kyrkan som en gång blev förtryckt blev en förtryckare själv. Då världens vishet försökte blanda sig med Guds vishet gick det helt enkelt utför! Men Bibeln påminner oss än idag : Inte många visa efter köttet, inte många mäktiga, inte många förnäma blev kallade. Men det som var dåraktigt för världen har Gud utvalt, 1 Kor.1:26,7 Så behöver vår inställning vara än idag! Därför: tillbaka till Ordet! Jesaja sa redan på sin tid: "Till Guds undervisning, till vittnesbördet!”(Mose lag och profeterna) Om de inte talar enligt detta ord finns ingen morgonrodnad för dem. Jes.8:20. För oss gäller också alltämnt: sola skriptura!

Villolärare eller?

2007-10-23T17:14:00.000+02:00

I Dagens 3e artikel om messianska troende handlar det åter igen om de stora huvudfrågorna angående lagens betydelsen och frågan om Jesus är Gud. Det krävs inte litet för att kunna uttala sig om det här för det finns väldigt mycket i bibeln som verkar motstridigt. Den ene hittar en nyckel och så upplever man att alla bibelställen faller på rätt plats. En annan hittar en annan nyckel och bibelställen faller åter igen på rätt plats fast ändå en annan… Ärligt sagt har jag haft olika tankar om hur man ska se på lagen. Nog har jag alltid trott att Jesus är Gud, men .. på ett sätt kan jag ändå ha förståelse för dem som tycker att det är ett för långt steg.

Utifrån intervjun med Jan-Olof Sundvall så har jag svårt att uppfatta honom som en villolärare. Det kräver mod att släppa allt det säkra (kyrkan och läran) och helt och hållet förlita sig på det som Skriften säger. Så blir man ju inte heller frälst på grund av att man har rätt åsikt utan därför att man tror på Jesus försoningsverk för våra synder som Guds lösning för oss och våra problem. Detta är väl ändå avgörande. Har man dessutom en längtan att läsa och lyda Guds Ord då är ju detta bara till glädje för de som hyser samma vördnad inför Guds Ord. Då kanske man inte alltid kommer till samma slutsatser. Men så länge vi måste erkänna att vi på väg till att möta Honom, som uppfyller våra hjärtan och på den resan också själva bytt en del åsikter och tankar ska vi inte vara rädda att glädja oss över dem som är på väg till samma mål fast med några andra åsikter än vi har. Så länge vi lever är ju vår kunskap ofullkomlig men när vi nått fram ser vi ansikte mot ansikte, då försvinner våra åsikter som snö i solen.

Dagen, Jag tror inte på treenigheten, 2007-10-23

Messianska Föreningens märkliga tankar

2007-10-20T23:35:00.001+02:00

Senare tillägg: detta är en utförlig debatt efter flera tankar som MFS står för har diskuterats i Dagen. För att kunna greppa diskussionen uppmanar jag först läsa Dagens artikel. Fortsätt med detta inlägg och den som är intresserad kan läsa en lång fortsättning på detta här. Välkommen!

1. NT skulle ha skrivats på hebreiska.
Men varför får vi inga riktiga argument för det då? Man kan väl inte bygga sin tro på antaganden att si eller så måste ha skett?

2.Herren är en .... men man och kvinna är skapade till Guds avbild och blir till ETT kött de också! Tillsammans återspeglar de Herrens avbild. De har kärlek till varann, precis som Fadern och Sonen har en evig kärlek sinsemellan. Hur skulle En kunna vara kärlek om ingen annan fanns - innan skapelsen alltså, bara Gud själv; om inte kärleken fanns mellan de gudomliga personer? Kärleken riktar sig ju alltid på andra och inte på sig själv?

3.Jesus är inte Gud ?? Judarna uppfattade att Jesus gjorde sig till Gud: "Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa." Joh.10:33

4.Jerusalem, inte Rom. Tror ni vi är RKK-are allihopa? Jerusalem, det är den store Konungens stad, enl. Matt.5:35 men inte på riktigt ännu. Staden ska trampas under hedningarnas fötter under 42 månader först, enl. Upp.11:2. och när Sekarja profeterar "Se, HERRENS dag kommer! .... 2 Ty jag skall samla alla hednafolk till strid mot Jerusalem. Staden kommer att intas, husen plundras och kvinnorna våldtas. Halva staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden skall inte bli utrotad. 3 Sedan skall HERREN gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. 4 På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget," Ja, DÅ ska Jerusalem bli världens centrum.... men så långt har vi inte kommit ännu .....

5.Lagen (Torah) gäller ?? Javisst, den gäller för Israel som fick lagen. Men vi troende som var hedningar först har aldrig stått under lagen och enligt Apg 15 gäller enbart några få lagar för oss: "de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur och från blod." (15:20)

DAGEN 19-okt-07

Varför denna blogg?

2007-10-20T14:51:00.000+02:00

På olika blogg har det varit diskussioner om alla möjliga frågor kring bibeln. Ibland har jag svarat med bara några ord, ibland har jag känt att jag velat skriva mer för det räcker inte med bara några ord. Då funkar det liksom heller inte som kommentar. Därför har jag tagit fram den här bloggen som jag i så fall tänker hänvisa till. Var den verkliga diskussionen inträffar är oväsentlig för mig. Kanske inte för andra, men för mig är det okay. Bara det finns en plats att mötas!

"Fynd och fusk" Per Beskow

2007-08-11T10:37:00.001+02:00

Läste Per Beskows nya bok om falsarier och mystifikationer omkring Jesus. Ärligt sagt är det väl ingen bok som man bara läser rakt igenom som roman eller så fast jag gjorde det ändå. Tyckte väl att jag kände till för lite på det här området och då kan det vara bra att i alla fall vara någorlunda påläst . Jag är i alla fall glad att den här boken finns på svenska, där författaren enligt min bedömning utifrån stor kunnighet uttalar sig om ämnet och även om en del namnnämnda skrifter.

Den som tror att boken bara skulle handla om Dan Browns Davincikoden har alltså hamnat fel även om det ändå sägs något om den. Den här boken är mycket bredare än en bok om Browns fantasiprodukt.

Bokens inledning (där jag nu ska citera ifrån) förklarar snabbt att boken handlar om en mycket speciell literaturgenre genom vilken rykten sprids om att man funnit en tidigare handskrift med sensationella uppgifter om Jesus. I sådana skrifter får många oklara punkter i hans liv och kring hans död och uppstandelse nu sin definitiva förklaring. De nya uppgifterna sägs ofta vara omstörtande och visar att Jesus var helt annorlunda än vad de fyra evangelierna berättar i Nya Testamentet. Den utmanar kristenheten att revidera hela grunden för sin tro. Den kristna kyrkan sägs sedan länge förfalskat bilden av Jesus och har försökt dölja sanningen om honom, men den har nu äntligen kommit i dagen.
Ganska snart brukar dessa rykten blekna. Det visar sig att den sensationella handskriften inte alls finns till, eller att den är en förfalskning, eller att det står något helt annat i den än vad ryktet ger vid handen.

Boken är en uppdaterad version av en bok som 1979 kom ut med titeln Fynd och fusk i bibelns värld och som också hade en amerikansk version Strange Tales about Jesus (1983).

I inledningen ger Per Beskow en del förklaringar till orsaken att sådan litteratur över huvudtaget finns. Författaren tar bara upp ett antal publikationer bland väldigt många och hänvisar vidare till Ingemar Carlssons uttömmande bok På lögnens väg (1999).

Förr brukade man påstå att falsarier var hämtade ur gamla handskrifter, men att det var som tryckta böcker de nådde sin publik och blev trodda. Nu är dock inte böckerna det viktigaste källmaterialet utan nätet. Falsariet har ersatts av mystifikationen, som det kostar en långt större ansträngning att bestrida.

nagrå exempel på skrifter som behandlas i boken:

Enligt Barnabasevangeliet är Jesus inte Messias och Muhammed anses som guds budbärare. Originalet skulle ha upptäckts i början av 1700-talet och skulle enligt de engelska utgivarna kommit till mellan 1300 och 1500-talet, författat av en förutvarande kristen, som övergått till islam och nu ville åstadkomma en evangeliskrift som överensstämde med Koranens utsagor om Jesus.

flygblad från himlen
Olika skrifter talar om sig själva att de är brev från himlen till mänskligheten med oftast Jesus om avsändare, brev som hänger i luften och ska skrivas av varefter brevet försvinner igen. En vanlig uppmaning i himmelsbreven är att man ska börja fira söndagen redan på lördagskvällen.
En variant på det här temat är Mormons bok som var skriven på guldplåtar . Ängeln Moroni visade dem för Joseph Smith men skulle ha tagit tillbaka boken srdan Smith hade genomfört sin "översättning". Även här finns alltså heller inget original tillgängligt. En del uppgifter i Mormons bok stämmer inte alls överens med det man vet om Amerikas äldre förhållanden.

I boken upptas också skrifter som Esséerbrevet, Pilatus rapport, den heliga Issas liv, de tolv heligas evangelium, den nya tidsålderns evangelium, Esséernas fredsevangelium, Targum Jmmanuel (Mästarens lära och liv: Judas Iskariot), det hemligaMarkusevangeliet och Mariaevangeliet.
Skrifterna analyseras och det framgår oftast väldigt klart att inget original finns åtkommligt eller så finns det andra tydliga fakta som gör att det inte finns anledning att sätta värde på sådana skrifter. Den som vill fördjupa sig i detaljerna om de olika skrifterna kan säkert dra nytta av att läsa boken.

Per Beskow är docent samt religions- och kyrkohistoriker.