Kan det finnas en koppling mellan tefillin och odjurets märke?

I 5 Mose 6:4 finns judendomens viktigaste bekännelse:

"HÖR, ISRAEL! HERREN, VÅR GUD, HERREN ÄR EN."

Den tanke är så fundamental att Gud ville att den tanken skulle finnas med i judens hela liv! Fortsättningen på denna bekännelsen lyder nämligen så här: " Och du skall älska Herren , din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.  Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat.  Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.  Du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på din panna." (5-8)

Lägg speciellt märke till sista meningen där juden uppmanas att ha bekännelsen som ett tecken på handen och på pannan. Inom judendomen har detta lett till vad som kallas tefillin.  På bilden här bredvid kan man se att denna israeliska militär tagit på sig en liten svart ask som fästs på pannan och en likadan på handen/armen.

I dessa askar finns de på perkament skrivna orden från torahn som finns i 2 Mos.13:1-16, 5 Mos. 6:4-9 samt 5 Mos. 11:13-21. I dessa avsnitt finns också påbudet till att ha dessa tankar som en påminnelse på handen och på pannan. 

I Uppenbarelseboken 13:16 finns ett ord som omtalats mycket :
"Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra HANDEN eller PANNAN". 

Ordet anti-krist betyder också i-stället-för-kristus. Antikristen ska alltså likna den sanne Kristus (=Messias) i väldigt mycket. Som tecken på att man tjänar antikrist (men egentligen Satan!) ska man ha en påminnelse på pannan eller handen vem man tror på! 

I denna tid som jag tror rusar mot den sista delen av den yttersta tiden före Jesu återkomst tror jag att väldigt mycket talar för att islam kommer att stå för ersättningen av tillbedjan till Gud. Inom Islam finns också en känd bekännelse JÄMFÖRBAR med Israels bekännelse om JHWH som den ende sanne guden. Den kallas för shahada och säger: 

"Det finns ingen Gud utom Allah, och Mohammad är Hans sändebud"

Redan nu finns dessa tecken tillgängliga om än inte som ett påbud att ha det på pannan eller handen/armen som jag tror kan komma att ske under tiden då antikrist trätt fram. Det kan kännas avlägset att alla ska ha denna islamiska (antikristliga) bekännelsen på pannan eller handen men den är långt ifrån otänkbar. 

Ärligt sagt tror jag nog inte på den populära tron att tecknet ska finnas i form av en chip som inplanteras i handen eller på pannan. Snarare tror jag att alla ska tvingas ha den islamiska bekännelsen på antingen handen eller pannan, utan vilka ingen kommer att kunna köpa eller sälja.

Det finns också en bra förklaring till hur man ska se på nummer 666 som jag dock inte förklarar här. Jag hänvisar till en annan blogg där detta förklarats mycket tydligt. 

Som sagt, jag tror att denna förklaring verkar trovärdig, mer än så kan jag inte säga. Det viktigaste var att peka på kopplingen som verkar finnas mellan att proklamera JHWH som den ende guden i form av tefillin och det att dessa platser också omnämns i Upp 13 samt att islam redan nu känner till dessa anti-kristliga bekännelser i form av en pannbindel och en armbindel. 

Om du som läser detta har viktiga invändningar är du självklart välkommen att kommentera.

Framtidslöften utifrån bibelns perspektiv

Det är många domscenarier som liksom hänger i luften och som diskuteras i medierna. Det handlar om krigshot och speciellt mellanöstern, miljön och den finansiella krisen som tydligen ingen kan råda bot på.

Finns det hopp? Hur ser kristna utifrån Bibeln på framtiden?

Det här inlägget ska handla om det.

Vilka löften finns det i Bibeln som klargör hur framtiden kommer att se ut?

Börjar med Jes 46: 9-11:

”9 Kom ihåg det som har hänt i det förgångna,ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud,

ingen som jag. 10 Jag förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan,allt vad jag vill kommer jag att göra.

11 Jag kallar på örnen från öster, från fjärran land honom som verkställer mitt beslut. Vad jag har talat, det låter jag ske, vad jag har beslutat, det sätter jag i verket.”

Redan direkt efter syndafallet i 1 Mos 3 lovar Gud att han ska skicka en frälsare, en som krossa ormens huvud. Ormen vet vi står för djävulen, en mycket högt uppsatt ängel som genom högmod blev just en fallen ängel som kallas Satan och det ordet betyder motståndare.

Hela världshistorien handlar om denna kamp mellan Gud och djävulen, men en sak är säker. Det blir såsom Gud har bestämt innan något ens börjat.

Vi kan inte greppa detta hur gärna vi än skulle vilja det. Vi kan endast läsa oss till det Gud i Bibeln har uppenbarat om framtiden som han velat berätta. Dessutom är det inte så lätt att förstå det. Vi behöver gräva och studera och fördjupa oss i Ordet för att få en inblick i det som rör framtiden.

För att förstå behöver vi faktiskt också kunna se helheten. Gud fanns från all evighet och han valde att skapa universum och bara genom att tala sitt Ord så blev den till! Himlen och jorden. Människan valde bort att lita på Gud och litade på ormen... den första synden.

Löftet om efterkommande och världsvid välsignelse

Vi läser 1 Mos 12:1-3

”HERREN sade till Abram: "Gå ut ur ditt land och från din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag skall visa dig. 2 Där skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. 3 Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.”

Darby och uppryckandet

Nu och då kommer Darby:s tankar om framtiden till tals i tidningen Dagen, (klicka på bilden till höger härunder) oftast på ett rätt så negativt sätt. Hans tankar om ett plötsligt uppryckande av Guds församling innan Gud dömer världen med Uppenbarelsebokens många plågor känns konstiga eller besvärande. Personligen undrar jag om man verkligen förstått Darby:s tankar på riktigt eller ens tagit mödan att läsa dem. För det mesta förknippas de dock med 50-70-talet då tron på Jesu snara ankomst hade gjort att uppryckandet och möjligheten att då inte få vara med blev något hotfullt. 

Det är viktigt att förstå bakgrunden. Det faktum att staten Israel blivit till år 1948,  det att den nya staten hade fått utkämpa en kamp mot dess arabiska grannar och gång på gång besegrat dem upplevdes som ett mycket kraftigt tecken på att Jesus inte skulle dröja länge till. Det blev självklart ännu mera angeläget när hela Jerusalem kom i Israels makt och blev till dess huvudstad.... Snart så skulle Jesus komma!

Detta fantastiska löfte om Jesu återkomst blev dock samtidigt till en om möjligt ännu mera brännande fråga hur alla släktingar och grannar kunde få lockas med på den smala vägen mot Sions eviga glädjetoner. Varenda söndagsförmiddagsmöte skulle ofrälsta konfronteras med detta om de var redo att följa med när Jesus skulle komma och hämta sin brud för att föra henne till Sions saler för att fira bröllop.... Tänk hur förskräckligt att behöva vara kvar! 
Detta som skulle vara till stor tröst för Guds barn blev på det sättet till ett nästintill manipulativt vädjande till alla som inte var säkra på sin andliga status.... 

Personligen befann jag mig utanför Sverige under 60-70-talet och har där alls inte upplevt samma känslomässiga strupgrepp som vissa erfarit här i Sverige. Boken "Som en tjuv om natten" av Lena Ringqvist är en uppgörelse med det som drabbat henne och många fler. Många frikyrkotroende som kanske också själva upplevde denna tid som jobbig, skäms oerhört över den förkunnelsen och vill klart ta avstånd från den. Jag har väl mycket förståelse för det egentligen utifrån det som hände då. 

Som jag redan skrev behöver vi dock tänka mera utförligt vad som ligger till grunden till läran om uppryckandet som i pingströrelsen ingick i hur man tänkte. Stora män som Lewi Pethrus förkunnade detta vitt och brett och hans lilla bok "Jesus kommer" finns även nuförtiden i en ny upplaga. Att bara avfärda dessa tankar som galna uppfattar jag därför som förhastat. Vi behöver förstå vad dessa tankar byggde på.
I detta sammanhang hänvisar jag till ett antal skrifter som Darby, den kända engelska predikant bland Plymouthbröderna, skrev i detta ämne redan år 1840.
Läs själv hans 11 små kapitel som han författade i detta ämne:

Darbys lectures on "The Hopes of the Church of God": 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Ifall det skulle finnas anledning att skriva om detta ämne mera urförligt, kan jag säkert tänka mig det om eventuella seriösa reaktioner ger anledning till det. 

Vi kommer få se Jesus sådan som Han ÄR!

"Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. 2 Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är." 1 Joh.3:1-2

Dessa ord har en enorm spänst. De sätter igång tankarna fast det kan vara svårt också att forma sig tankar kring dessa ord. När jag i morse mötte dem igen, så fick jag en ny tanke....

Johannes, lärljungen som Jesus älskade börjar med att glädja sig över Faderns kärlek som visar sig däri att vi inte bara kallas Guds barn men verkligen får veta att vi också är det! Den som är förälder vet hur det är att ha barn som man älskar. Fast de inte alltid beter sig som älskvärda, så älskar man ändå. Gud är likadan och än "värre"! :) Han som ÄR kärlek, skulle inte Han älska sina barn? Ja, men det vet vi ju, tänker vi .... Något mer? 

Visst, vi har svårt att verkligen på djupet förstå detta och Paulus är också djupt övertygad om vår brist att verkligen förstå detta när han skriver till Efesierna i 3:e kapitlet: 
"Därför böjer jag mina knän för Fadern, 15 han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. 16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. 18 Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå."
Det behövs liksom kraft och styrka i vårt hjärta och att Kristus genom tron verkligen bor i vårt hjärta.  Och så behöver vi i allt vi är och gör sträcka våra inre rötter längre in i kärleken.... Nej detta handlar absolut inte om att ha ett visst antal högskolepoäng... Inte alls! Det handlar om en inre längtan att helt och fullt få tillhöra och leva med Herren! Utifrån ett sådant sinnelag ska vi i gemenskap med våra trossyson kunna lära känna Kristi kärlek i alla dess dimensioner, denna kärlek som är så oändligt mycket härligare än vad vi med vårt förstånd kan tänka och förstå.

Inför detta lär vi alla kanske känna oss som nybörjare. Denna kärlek och kunskapen om den är dock värt att ge upp allting för (läs Fil 3:7 ff!). 
Nej, vi lär aldrig bli fullkomliga i denna kunskap om Jesus, men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är, läste vi ju i början här uppe.

När vi ska möta Honom i rymden som vi är utlovade (1 Tess 4:13-17) ska vi få se Honom.... All vår ängslan, tvivel och känsla av evig otillräcklighet kommer bara att försvinna per direkten. Tror inte att det handlar om att vi plötsligt blir så fäst vid hans kärleksfulla ansikte, utsidan så att säga, utan om att vi kommer kunna se in i hans kärleksfulla hjärta....! 
Här på jorden ser vi inte längre än till ytan och bedömer människor utifrån vad de säger eller (inte) gör, mer kan vi inte. Gud ser dock till hjärtat. Det har vi ett bra exempel på när Samuel skulle smörja den nya kungen bland Isais söner.... Gud såg inte till det yttre utan till det inre...(1 Sam.16) Han såg Davids hjärta och Gud kallade David : "en man efter mitt hjärta" (Apg 13:22). Det som vi nu ännu inte kan se, Jesu inre, kommer vi att få se när vi möter Jesus! Inga ord kan uttrycka den härlighet vi kommer att få del av då! 

Om vi nu försöker läsa texten noggrant så ser vi att vi kommer att bli lika Honom, för att .... Detta "för att" antyder orsaken varför vi blir lika Honom. Varför kommer vi då bli lika Honom? Jo, vi ska få se Honom sådan Han ÄR! Denna insikt, denna upplevelse att få kunna se hans kärleksfulla inre, tror jag, kommer att helt förvandla oss så att vi kommer att utstråla Jesu kärlek, precis såsom Jesus gör själv! Såsom månen återger solens ljus, fast bara till ytan! så kommer vi att stråla som stjärnor uppfyllda av Jesu inre kärlek. 

Att tänka kring detta är som att suga på världens goaste karamell... fast nej.., den duger ändå inte att jämföras med att få möta Herren. Men kanske har du fått såsom jag en (större) längtan att få möta Herren och börjar ännu mer att se framemot vårt kärleksmöte med Honom..... Snart är Han där!! Jordens glänsande iphones och andra leksaker kanske ändå inte är så spännande när vi jämför det med att få möta Herren..... Det betyder något för Honom när vi ser framemot hans ankomst!

Exklusiva löften för Guds folk Israel?

Läste äntlingen Stävares reaktion på Göran Lennartssons tidigare inlägg. Ärligt sagt blev jag bekymrad när jag läst den och förstår att förmodligen många anser att Stävare har helt rätt.

Han anser att det inte finns någon skillnad mellan en Jude, Norrman eller vilket folkslag som helst utifrån Gal.3:28....

Det bekräftar jag fullständigt, men .... det gör jag enbart utifrån mitt sätt att förstå Bibeln som helhet där jag anser att vi nu lever i församlingens era. Inom församlingen är det ingen skillnad mellan en slav eller en fri, en jude eller en palestinier : båda får de profetera i församlingen och deras dagliga verklighet får inte ha någon som helst inverkan på det!

Jag erkänner att Nya Testamentet inte är så väldigt tydligt själv om exklusiva löften för Israel. NT ersätter dock inte Gamla Testamentet! Observera dock att även Upp.7 handlar om 12 grupper av Judar!!! Eller har Upp.7 redan gått i uppfyllelse? När då i så fall? Eller vill man omforma dessa judiska stamnamn till något som har med församlingen att göra! Då blir det ett rejält hopkok, kan jag säga redan nu. Då blir man tvungen att i likhet med Tellbes bok om "Lammet och Odjuret" förklara uppenbarelseboken i stora penseldrag och låta bli att se på några detaljer för då blir det stop i det eskatologiska maskineriet! Då blir det teologi som styr i stället att Guds Ord själv får visa oss vägen!

GT visar dock hur det formligen kryllar av profetior om hur Israel som folk ska bli återställt, hur Jerusalem ska bli världens centrum när Jesus återvänt som Messias och ska regera över inte enbart Israel utan över hela världen. Vi kan väl inte påstå att att alla dessa messianska profetiorna efter Jesu död och uppståndelsen ska förvisas till bibelhistoriens skräpkammare? Eller vill man förandliga alla dessa ord om Israels framtid? :(

Utifrån mitt sätt att se på Skriften kan jag säga så här:
Ingen kan bli frälst utan att tro på Jesus som frälsare, men under den här tiden kan man bli del av Guds församling! Det är ett fantastiskt förmån! Både palestinier och judar som tror på Jesus nu ingår i NT-församlingen. Även i NT skilljs ju de olika grupperna åt som framgår av bl.a. 1 Ko.10:32 "Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling." Och hur ofta läser vi inte " först juden, sedan greken" (Rm.1:16)?
Israels tidsklocka har stannat av då församlingens tid började på pingstdagen. När dock församlingen ska ryckas bort i enlighet med Skriften så ska hela Israel bli frälst enl. Rom.11:26... Jesus återvänder till Israel !! - han ska komma tillbaka till Olivberget som änglarna utlovade i Apg.1:11 och bekräftas av Sak. 14:4. Att Jesus därefter upprättar sitt Messianska Rike enl. Jes.11 kan inte vara svårt att tro, antar jag. Det är väl självklart att just under denna fredsperiod som också Upp.20 vittnar om orden från Sak.8:22,23 ska gå i uppfyllelse: "... många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN. Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: "Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er."
Och läs Jes 9:6,7 "På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. 7 Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta."

Kan det sägas tydligare att det finns en löftesstrålande framtid för Guds folk Israel?

Ett ljus för hednafolken

Jes.49:6 "Han säger: Det är för litet för dig, då du är min tjänare, att allenast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel; jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att min frälsning må nå till jordens ända.” (1917)

Versen uppfattas att handla om Messias. Inte kan väl Israel själv upprätta Jakobs stammar, nej det är Messias som omtalas här.
Jakobs stammar: dvs de 12! Inte bara Judarna utan även de 10 stammarna som försvann efter att de bortfördes till Assyrien år 722 f.Kr.

Sista delen i versen säger att Gud ska göra Messias till ett ljus för andra folk också. Frågan är när då?
Är Messias redan ett ljus för Jakobs stammar nu? Nej, inte än. De har ännu inte lärt känna sin Messias. När han ska sätta sina fötter på Oljeberget (Sak.14:4 "På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut. Och Oljeberget skall delas mitt itu,...") kommer detta att hända att judarna ska fråga "Och om man då frågar honom: "Vad är det för sår du har på din kropp?" så skall han svara: "Dem har jag fått därhemma, hos mina närmaste" och då ska Sak.12:10 gå i uppfyllelse som säger "Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde." Detta tillämpas av Johannes på Jesus i Joh.19:37. Tänk vad de fått genomlida mycket på grund av detta. Messias förkastelse ledde ju till en snart 2000-årig förskingring bland hednafolken...

Först då kommer Messias alltså bli ett ljus för sitt eget folk Judarna. Men när Han blivit kung över sitt folk ska Han alltså också bli till ett ljus för hednafolken. Snart är tiden inne! Redan har judarna återvänt efter att under 1900 år ha varit borta från fädernas land. Många "bevarade judar" ska dock Messias själv återföra till Israel när Han kommit för att upprätta sitt Rike. Därmed ska också löftet till Maria bli uppfyllt :"Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." (Luk.1) Och när Han då ska bli Kung då ska Gud ge honom inte bara Israel utan även alla hednafolken till arvedel. I Ps.2 står det : "Det är jag som har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg." 7 Jag vill kungöra HERRENS beslut. Han sade till mig: "Du är min son, jag har i dag fött dig. 8 Begär av mig, så skall jag ge dig hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom." Så kommer Messias att vara jordens Herre och ett ljus för alla folk.

Det är då det verkligen ska bli en hjord (Israel och hednafolken) och Messias själv ska leda dem enligt det han sa i Joh.10:16 "Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde."

Visst uppfylls detta redan också i nuet (fördolt) när nu både frälsta Judar och Greker (hedningar) har skapats till den nya människan (Ef.2) som kallas Guds församling, men ytterst gäller det tiden då Jesus ska regera som Messias över Israel och alla andra folk.