Framtidslöften utifrån bibelns perspektiv

Det är många domscenarier som liksom hänger i luften och som diskuteras i medierna. Det handlar om krigshot och speciellt mellanöstern, miljön och den finansiella krisen som tydligen ingen kan råda bot på.

Finns det hopp? Hur ser kristna utifrån Bibeln på framtiden?

Det här inlägget ska handla om det.

Vilka löften finns det i Bibeln som klargör hur framtiden kommer att se ut?

Börjar med Jes 46: 9-11:

”9 Kom ihåg det som har hänt i det förgångna,ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud,

ingen som jag. 10 Jag förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan,allt vad jag vill kommer jag att göra.

11 Jag kallar på örnen från öster, från fjärran land honom som verkställer mitt beslut. Vad jag har talat, det låter jag ske, vad jag har beslutat, det sätter jag i verket.”

Redan direkt efter syndafallet i 1 Mos 3 lovar Gud att han ska skicka en frälsare, en som krossa ormens huvud. Ormen vet vi står för djävulen, en mycket högt uppsatt ängel som genom högmod blev just en fallen ängel som kallas Satan och det ordet betyder motståndare.

Hela världshistorien handlar om denna kamp mellan Gud och djävulen, men en sak är säker. Det blir såsom Gud har bestämt innan något ens börjat.

Vi kan inte greppa detta hur gärna vi än skulle vilja det. Vi kan endast läsa oss till det Gud i Bibeln har uppenbarat om framtiden som han velat berätta. Dessutom är det inte så lätt att förstå det. Vi behöver gräva och studera och fördjupa oss i Ordet för att få en inblick i det som rör framtiden.

För att förstå behöver vi faktiskt också kunna se helheten. Gud fanns från all evighet och han valde att skapa universum och bara genom att tala sitt Ord så blev den till! Himlen och jorden. Människan valde bort att lita på Gud och litade på ormen... den första synden.

Löftet om efterkommande och världsvid välsignelse

Vi läser 1 Mos 12:1-3

”HERREN sade till Abram: "Gå ut ur ditt land och från din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag skall visa dig. 2 Där skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. 3 Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.”

Darby och uppryckandet

Nu och då kommer Darby:s tankar om framtiden till tals i tidningen Dagen, (klicka på bilden till höger härunder) oftast på ett rätt så negativt sätt. Hans tankar om ett plötsligt uppryckande av Guds församling innan Gud dömer världen med Uppenbarelsebokens många plågor känns konstiga eller besvärande. Personligen undrar jag om man verkligen förstått Darby:s tankar på riktigt eller ens tagit mödan att läsa dem. För det mesta förknippas de dock med 50-70-talet då tron på Jesu snara ankomst hade gjort att uppryckandet och möjligheten att då inte få vara med blev något hotfullt. 

Det är viktigt att förstå bakgrunden. Det faktum att staten Israel blivit till år 1948,  det att den nya staten hade fått utkämpa en kamp mot dess arabiska grannar och gång på gång besegrat dem upplevdes som ett mycket kraftigt tecken på att Jesus inte skulle dröja länge till. Det blev självklart ännu mera angeläget när hela Jerusalem kom i Israels makt och blev till dess huvudstad.... Snart så skulle Jesus komma!

Detta fantastiska löfte om Jesu återkomst blev dock samtidigt till en om möjligt ännu mera brännande fråga hur alla släktingar och grannar kunde få lockas med på den smala vägen mot Sions eviga glädjetoner. Varenda söndagsförmiddagsmöte skulle ofrälsta konfronteras med detta om de var redo att följa med när Jesus skulle komma och hämta sin brud för att föra henne till Sions saler för att fira bröllop.... Tänk hur förskräckligt att behöva vara kvar! 
Detta som skulle vara till stor tröst för Guds barn blev på det sättet till ett nästintill manipulativt vädjande till alla som inte var säkra på sin andliga status.... 

Personligen befann jag mig utanför Sverige under 60-70-talet och har där alls inte upplevt samma känslomässiga strupgrepp som vissa erfarit här i Sverige. Boken "Som en tjuv om natten" av Lena Ringqvist är en uppgörelse med det som drabbat henne och många fler. Många frikyrkotroende som kanske också själva upplevde denna tid som jobbig, skäms oerhört över den förkunnelsen och vill klart ta avstånd från den. Jag har väl mycket förståelse för det egentligen utifrån det som hände då. 

Som jag redan skrev behöver vi dock tänka mera utförligt vad som ligger till grunden till läran om uppryckandet som i pingströrelsen ingick i hur man tänkte. Stora män som Lewi Pethrus förkunnade detta vitt och brett och hans lilla bok "Jesus kommer" finns även nuförtiden i en ny upplaga. Att bara avfärda dessa tankar som galna uppfattar jag därför som förhastat. Vi behöver förstå vad dessa tankar byggde på.
I detta sammanhang hänvisar jag till ett antal skrifter som Darby, den kända engelska predikant bland Plymouthbröderna, skrev i detta ämne redan år 1840.
Läs själv hans 11 små kapitel som han författade i detta ämne:

Darbys lectures on "The Hopes of the Church of God": 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Ifall det skulle finnas anledning att skriva om detta ämne mera urförligt, kan jag säkert tänka mig det om eventuella seriösa reaktioner ger anledning till det. 

Ha en skön himmelsfärd!

På mitt språk holländska kallas Kristi himmelfärdsdag enbart för himmelfärdsdag. Jag har hört flera gånger att någon som inte vet så mycket om kristen tro har önskat mig en skön himmelsfärd... Låter kanske lite konstigt för oss i Sverige, men det gör det också för holländska troende. 

I en del kristna sammanhang känns det liksom lite världsfrånvänt att tänka kring himlen... Nää, vet du inte hur den kristna kyrkan bara minskar hela tiden och är på väg att dö ut? Att drömma kring himlen är det alltför många kristna som gjort tidigare. Vi behöver faktiskt göra allt för att vi kristna ska vara förankrade i livet här och nu. Vi måste kunna  möta nutidsmänniskan och dennes behov och visa honom att vi kristna lever i nuet precis som alla andra: fikar, grillar, you name it... Jag kanske överdriver något... men kanske känner du igen något i alla fall.... 

Ibland sägs det också att tänkandet kring himlen faktiskt kan vara ett sätt att fly undan problemen här på jorden. Och visst så kan det vara också, så klart. Ändå tror jag att vi kristna har all anledning att regelbundet tänka på himlen och inte bara därför att några kära har dött..... 

Jesus for till himlen läser vi i Apostlagärningarna kap. 1. Några veckor innan, kvällen innan Jesus skulle dö på korset, hade Han sagt till sina lärjungar: "om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är." (Joh 14:3)
Jesu himmelfärd är alltså första steget.... Och vi väntar alltjämt på andra steget, då Han ska komma tillbaka och hämta oss för att ta oss till Faderhuset för att vi ska få vara där Han är. 

Vi har aldrig varit så nära den dagen då detta ska bli verklighet. Visst, jag är inte den förste som säger det, men det är faktiskt viktigt att verkligen tänka den tanken! 
Kommer vi att invänta honom från himlen eller är vi kanske för upptagna med allt som tillhör livet? Hur roligt kan det vara för en brudgum att komma till en brud som faktiskt inte alls inväntar sin brudgum? Kanske är det anledning att grunna över vår egen himmelsfärd på Kristi Himmelfärdsdag.

Lyssna på sången "I can't wait to get to heaven" av Keith Green.

Seaside sunset, silver linings round the clouds,

Birds fly, singing, making such a joyful sound.

Thoughts of heaven somehow seem to fill my mind,

But I can't even imagine, what it is I'm gonna find.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears. 

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

Deep green forests, mountains reaching for the sky, 

Grasslands and deserts, your creation fills my eye.

Thank you, thank you Jesus, though this beauty is just a taste,

Of all your glory I'll see when I pass through those gates.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears. 

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears.

In six days you created all of the world,

But you've been working on Heaven,

You've been working on heaven, Holy Spirit,

You've been working on Heaven, two thousand years.

Vi kommer få se Jesus sådan som Han ÄR!

"Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. 2 Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är." 1 Joh.3:1-2

Dessa ord har en enorm spänst. De sätter igång tankarna fast det kan vara svårt också att forma sig tankar kring dessa ord. När jag i morse mötte dem igen, så fick jag en ny tanke....

Johannes, lärljungen som Jesus älskade börjar med att glädja sig över Faderns kärlek som visar sig däri att vi inte bara kallas Guds barn men verkligen får veta att vi också är det! Den som är förälder vet hur det är att ha barn som man älskar. Fast de inte alltid beter sig som älskvärda, så älskar man ändå. Gud är likadan och än "värre"! :) Han som ÄR kärlek, skulle inte Han älska sina barn? Ja, men det vet vi ju, tänker vi .... Något mer? 

Visst, vi har svårt att verkligen på djupet förstå detta och Paulus är också djupt övertygad om vår brist att verkligen förstå detta när han skriver till Efesierna i 3:e kapitlet: 
"Därför böjer jag mina knän för Fadern, 15 han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. 16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. 18 Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå."
Det behövs liksom kraft och styrka i vårt hjärta och att Kristus genom tron verkligen bor i vårt hjärta.  Och så behöver vi i allt vi är och gör sträcka våra inre rötter längre in i kärleken.... Nej detta handlar absolut inte om att ha ett visst antal högskolepoäng... Inte alls! Det handlar om en inre längtan att helt och fullt få tillhöra och leva med Herren! Utifrån ett sådant sinnelag ska vi i gemenskap med våra trossyson kunna lära känna Kristi kärlek i alla dess dimensioner, denna kärlek som är så oändligt mycket härligare än vad vi med vårt förstånd kan tänka och förstå.

Inför detta lär vi alla kanske känna oss som nybörjare. Denna kärlek och kunskapen om den är dock värt att ge upp allting för (läs Fil 3:7 ff!). 
Nej, vi lär aldrig bli fullkomliga i denna kunskap om Jesus, men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är, läste vi ju i början här uppe.

När vi ska möta Honom i rymden som vi är utlovade (1 Tess 4:13-17) ska vi få se Honom.... All vår ängslan, tvivel och känsla av evig otillräcklighet kommer bara att försvinna per direkten. Tror inte att det handlar om att vi plötsligt blir så fäst vid hans kärleksfulla ansikte, utsidan så att säga, utan om att vi kommer kunna se in i hans kärleksfulla hjärta....! 
Här på jorden ser vi inte längre än till ytan och bedömer människor utifrån vad de säger eller (inte) gör, mer kan vi inte. Gud ser dock till hjärtat. Det har vi ett bra exempel på när Samuel skulle smörja den nya kungen bland Isais söner.... Gud såg inte till det yttre utan till det inre...(1 Sam.16) Han såg Davids hjärta och Gud kallade David : "en man efter mitt hjärta" (Apg 13:22). Det som vi nu ännu inte kan se, Jesu inre, kommer vi att få se när vi möter Jesus! Inga ord kan uttrycka den härlighet vi kommer att få del av då! 

Om vi nu försöker läsa texten noggrant så ser vi att vi kommer att bli lika Honom, för att .... Detta "för att" antyder orsaken varför vi blir lika Honom. Varför kommer vi då bli lika Honom? Jo, vi ska få se Honom sådan Han ÄR! Denna insikt, denna upplevelse att få kunna se hans kärleksfulla inre, tror jag, kommer att helt förvandla oss så att vi kommer att utstråla Jesu kärlek, precis såsom Jesus gör själv! Såsom månen återger solens ljus, fast bara till ytan! så kommer vi att stråla som stjärnor uppfyllda av Jesu inre kärlek. 

Att tänka kring detta är som att suga på världens goaste karamell... fast nej.., den duger ändå inte att jämföras med att få möta Herren. Men kanske har du fått såsom jag en (större) längtan att få möta Herren och börjar ännu mer att se framemot vårt kärleksmöte med Honom..... Snart är Han där!! Jordens glänsande iphones och andra leksaker kanske ändå inte är så spännande när vi jämför det med att få möta Herren..... Det betyder något för Honom när vi ser framemot hans ankomst!