Katolska Kyrkans katekes och Maria

Jag har tidigare skrivit ett antal meditationer om Maria utifrån det Bibeln berättar oss. Där har jag försökt måla upp bilden hur Bibeln ser på Maria som Jesu mor.
Att Katolska Kyrkan förmedlar helt andra bilder på henne lär nog de flesta veta.
Alldeles nyligen råkade jag läsa ett litet avsnitt i Katolska Kyrkans Katekes (2677). 

Så här står det: "Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss... Tillsammans med Elisabet frågar vi med förundran: ”Hur kan detta hända mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43). Eftersom hon ger oss sin Son Jesus, är Maria Guds Moder och vår Moder. Vi kan anförtro henne alla våra behov och önskemål. Hon ber för oss på samma sätt som hon bad för sig själv: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Då vi anförtror oss åt hennes förbön, överlämnar vi oss själva tillsammans med henne åt Guds vilja: ”Ske din vilja”. [495]
               Bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. När vi bönfaller Maria om att be för oss, erkänner vi att vi är arma syndare, och vi vänder oss till henne, hon som är ”Barmhärtighetens Moder”, den helt igenom heliga. Vi anbefaller oss åt henne ”nu”, i vårt livs idag. Och vår förtröstan växer, så att vi redan nu kan överlämna ”vår dödsstund” åt henne. Må hon vara närvarande då, liksom hon var det vid sin Sons död på korset, och må hon i den stund då vi går över gränsen, ta emot oss som vår moder,[18] för att föra oss till sin Son Jesus i paradiset.

Denna paragraf 2677 handlar alltså om Maria, Jesu mor och innehåller den katolska kyrkans officiella läran.
Frågan är i vilken mån dessa tankar överensstämmer med det Bibeln lär. "...pröva allt, behåll det goda, och håll er borta från allt slags ont.", lär oss Skriften i 1 Tess 5:21,22. 

Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss...
Är Maria helig? Ja, det har vi anledning till att tro. Hon räknas bland de troende som vi läser i Apg 1:14 "Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder."

Det talas här om de församlade apostlarna som bad endräktigt tillsammans med några kvinnor och bland dessa kvinnor omnämns också Jesu mor Maria.
Hon kallas inte Jesu heliga mor Maria, utan bara Maria. Inget märkvärdigt. Hon räknas bland de heliga. Och heligt betyder då att man är avskild för Gud, något som gäller alla de som tror på Jesus som Herre och frälsare.
Ordet helig förekommer dock aldrig ihop med ett personsnamn, utan endast som beteckning på Guds Ande: den Helige Ande. Jesus kallas också Guds helige och Fadern antyds som Helige Fader. Aldrig om någon annan!
Vi har alltså ingen grund att betrakta Maria som speciellt helig utöver andra troende. Visst, hon var avskild från alla andra kvinnor till att få föda Messias, ett oerhört hedersuppdrag! Det är också därför hon tilltalas med orden "Gläd dig, du benådade." Lk.1 Hon var benådad till detta uppdrag. Benådad betyder dock att man fått nåd, dvs något man fått utan att man förtjänat det. Maria fick alltså inte modersuppdraget därför att hon var helig i sig själv. Det är det ingen av oss människor, inte Maria heller. Hon fick uppdraget av oförtjänt ynnest, säger Bibeln här: inget annat!!
Att kalla någon för helig såsom RKK gör här "alltigenom helig!!!" är därför i det närmaste att likställa henne med Guds Ande, Fadern och Jesus själv därför att bara de tilltalas på det sättet och detta måste därför betraktas som ytterst allvarligt! 2 Mos.20:3 säger nämligen "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig."

Det stannar dock inte här, för Maria kallas också för "Guds Moder". Ytligt sätt ser det ut att vara detsamma som att säga att Maria är Jesu mor, och tanken är följande: därför att Jesus är Gud kan man också säga att Maria är "Guds Mor". Men det är inte samma sak det!! Att vara Jesu mor betyder att det var hon som hade fött Jesus, precis som alla andra mödrar fött sina barn. "Guds Mor" måste dock betraktas som titel. Därav också att Mor stavas med stort "m". Med denna titel upphöjs hon till "nästan"-Gud! Och det är till det RKK upphöjt henne, dock utan biblisk grund, det är enbart ett mänskligt, filosofiskt tänkande som lett till denna tanke. Inget i Bibeln tyder på detta utan vi måste nog betrakta att man helt enkelt ändrar på Skriftens mening i detta avseende! 

Maria är också mycket medveten om sin enkla person, något som visar sig i hennes lovsång till Gud: " Hon kallar Gud för "min Frälsare" och säger: "Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet." (Lk.1:47,48) Maria erkänner att hon behövde Guds frälsning! Hon erkände därmed också att hon behövde Guds nåd! 

Maria är alltså inte mor till Gud för då skulle hon också varit gudomlig! Det framkommer tydligt från 1:35 där ängeln förklarar för henne varför barnet ska kallas heligt och Guds Son: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son." Allt berodde alltså på den Helige Andes verkan i henne.
Det är viktigt att vi läser vad Bibeln själv säger och hela tiden jämför Ordet med det som behöver prövas. Att kalla Maria för Guds Mor som exklusiv titel för Maria bekräftas alltså inte av Bibeln. Hon har ingen egen titel!!

...Bed för oss!
Ja, så kan man fråga någon som lever här på jorden som också tillhör Guds församling, men aldrig omtalas det i Bibeln någon person som ombeds att be för oss medan personen redan har avlidit. Bibeln avvisar detta kraftigt! Jesaja säger:  "Skall inte ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda till råds för de levande?" (8:19,20)

Personligen anser jag därför att man vänder sig till fel person när man vänder sig i bön till Maria. Då berövar man liksom sig själv från det Jesus själv vill vara för oss. Han är vår överstepräst. Och han har själv uttalat dessa ord:
"Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. 28 Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor* så skall jag ge er vila. 29 Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. 30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt." Matt 11.
Om Jesus nu själv säger att vi ska vända oss till honom själv, den Ende som känner Fadern! varför skulle vi då vända oss till Maria, en människa som ju är så ojämförbart mindre än Jesus själv. Tror vi att Jesus är upptagen kanske, inte vill lyssna eller vad är det egentligen?

Tillsammans med Elisabet frågar vi med förundran: ”Hur kan detta hända mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43).
Jag är förvånad över denna form av tillämpning som jag inte tror att Bibeln ger stöd för. anser att denna tanke liksom har hamnat utan för Bibelns ram. Elisabeth är förundrad att få Denna paragraf tillämpar denna vers utan minsta grund på ett sätt att Maria kommer till oss troende fast Maria inte alls bär sitt barn längre. Att överföra tanken på det sättet saknar därför grund. Jesus kommer inte till oss genom sin mor helt enkelt. Bibeln bekräftar detta synsätt inte på något sätt. Meningen med Bibeln är att lära sig vad Bibeln vill säga oss; det behövs exeges. Det som händer här är dock ren eiseges! Man för in något i Skriften utifrån som är främmande för Skriften!

Eftersom hon ger oss sin Son Jesus, är Maria Guds Moder och vår Moder.
Ger Maria oss sin Son Jesus?? Var står det? Det är en mänsklig tanke som inte har något stöd i Skriften. Det verkar vara viljan att kunna lyfta Maria till något mer än det hon faktiskt är, som gör att hon framställs så. Bibeln säger dock inte på något sätt att Maria ger sin Son till oss! Hela frasen står för enbart mänsklig påfund och måste därför avvisas. Ingenstans i Bibeln framställs Maria som moder till de troende. Det är enbart resultatet av mänskligt tänkande. Däremot står det att det himmelska Jerusalem är vår moder (Gal.4:26).

Vi kan anförtro henne alla våra behov och önskemål. Hon ber för oss på samma sätt som hon bad för sig själv: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Då vi anförtror oss åt hennes förbön, överlämnar vi oss själva tillsammans med henne åt Guds vilja: ”Ske din vilja”.
Det behövs knappast tillägga mer än det som skrevs förut! Det är djupt tragiskt att Katolska Kyrkan berövar sina medlemmar från det bästa som finns: att få vända sig med stor tillit till Gud Fadern genom Jesus Kristus som gav sitt liv för oss. Att på grund av mänskliga tankar upphöja Maria till en slags halvgudinna är inte bara en stor hädelse mot Gud men också djupt hedniskt. Det var så det såg ut i Grekernas tankevärld, där gudinnor spelade en stor roll som stod för det mjuka, varma. Katolska Kyrkan har helt sonika inkorporerat dessa hedniska tankar och gett dem ett quasikristet utseende.

Läs hur Gud i sitt Ord inbjuder oss att vända oss till Honom själv istället för till Maria som aldrig varit den person som Katolska Kyrkan gjort henne till och t o m påstår att hon skulle sitta som himlens drottning på Jesus högra hand!
Rm 8:26,27 "men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, 27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill." Om Anden själv ber för oss, varför vänder vi oss då till en död människa?
Rm 8:34 "Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss." Jesus själv som också är Nya Förbundets överstepräst ber för oss. Kan man önska sig något bättre? Är det inte en stor vanära om man istället vänder sig till en så kallad helig som redan avlidit? Tanken är helt förkastlig!
Hb.7:25 "Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. 25 Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom!! kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem." Så varför skulle vi be till Maria?

Bibeln ger alltså ingen som helst anledning att vända oss till en fiktiv Maria som RKK målat upp, vi får vända oss till den sanne Guden genom Jesus själv, säger Ordet.

"Barmhärtighetens Moder" är även den en titel på Maria som inte förekommer i Bibeln och att hon skulle behöva uträtta något i vår dödsstund klargör mer vilken bedrövlig syn RKK har på vem Gud och Jesus är och framförallt vad frälsningen innehåller. "Men hos Herren finns barmhärtighet och förlåtelse" står det i Dan.9:9! Låt oss vända oss till Honom i stället för till Maria.

Jag vill uppmana varenda katolskt troende att verkligen undersöka detta och jämföra det RKK säger med det Bibeln lär. Du kommer att bli förvånad hur otroligt dessa två skiljer sig ifrån varandra!
Kom ihåg att de tidiga "kyrkofäderna" helt och hållet hade samma ståndpunkt att all kristen lära skulle ha sin grund i Bibeln och inte gå utöver den!

Imamer predikar Jesus i moskén...

Dagen rapporterade om något oerhört genom att berätta att imamer i något strängt muslimskt land förkunnar Jesus i moskén, utifrån koranen och detta tydligen redan i två år!! Det låter helt omöjligt men Lars Anderås från Pingst Internationellt har varit där och träffat dessa imamer själv under en hel vecka. 

Frågorna bara poppar upp efter varandra så klart: vilka koranord är något att ha för att kunna förkunna om Jesus är min första fråga. Jag kollade snabbt upp alla koranverser där Isa (Jesus) förekommer men jag vet verkligen inte hur man ska kunna förkunna Jesus utifrån dessa verser.... Hur gör dessa imamer då? 

Naturligtvis tycker vi också att det är viktigt att man kommer ut som kristen ..... offrar sitt liv.... Ja är det det som vi förväntar de göra? Att bekänna Jesus som Messias (Kristus) är naturligtvis väldigt viktigt men kanske inte det första man tänker på i ett extremt slutet muslimland... Låt oss inte döma direkt...  Paulus skriver: "Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt." Rm.14:4 Avvakta vad detta får för följder medan vi ber för det måste ändå vara bättre tror jag.

Några fler bibelord ramlar in i tankarna på mig och jag minns hur det står om fariseerna att de sa åt Jesus att Han i sin tur skulle förbjuda folk att ropa "Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!" Men Jesus svarar :  "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa." Lk 19:37ff
Jag vet ärligt sagt inte om hur vi ska tolka "stenarna". Kanske  som människor utan andligt liv, men klart är att Gud kan använda helt andra sätt att komma till målet än vi anser vara de rätta... Vi behöver vara försiktiga helt enkelt att yttra oss allt för tvärsäkert! Det kan skada i onödan!

Gamaliel var av samma åsikt i Apg 5 och svarar: "Håll er borta från dessa män och låt dem gå. Ty om detta skulle vara ett påhitt eller ett verk av människor, kommer det att rinna ut i sanden. 39 Men om det är av Gud, kan ni inte slå ner dem. Kanske visar det sig att ni strider mot Gud." 
Denna försiktighet ingavs säkert genom Guds Ande. Då har vi alltså orsak till efterföljelse här!
Vi behöver helt enkelt invänta frukten! Är det bra träd de där imamerna så lär det bli bra frukt bland nya Jesustroende muslimer där också... Det vet vi kanske inte riktigt än... Frukter mognar ju inte över bara en natt! Det att imamerna predikade om försoningen på ett sätt som man gjorde på 1800-talet talar dock för att de verkligen förstår sig på evangeliet. Är det det de också förkunnar i moskén? Spännande men konstigt att de inte hämmas av andra imamer eller andra korankännare... Stänger Gud deras öron?? som Gud stängde männen ögon utanför Lots ytterdörr??

Lite fånigt PK tycker jag att Jan Hjärpe, islamologen kallar detta imambeteende för "ohederligt". Hur hederligt är det att bli dödat därför att man bekänner sig till kristen tro som f.d. muslim i muslimländer... Nej snack om ohederlighet känns väldigt avlägset i detta sammanhang...

Tänker till sist på berättelsen om Naaman som lärt känna Israels Gud och fortsättningsvis enbart ville tillbe honom. Samtidigt vet han dock att han skulle behöva följa sin kung in i avgudatempeln: "Då sade Naaman: "..., så låt din tjänare få så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära. Ty din tjänare vill inte mer offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar, utan endast åt HERREN. 18 Detta må dock HERREN förlåta din tjänare: När min herre går in i Rimmons tempel för att där böja knä och han då stöder sig vid min hand och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då HERREN förlåta din tjänare när jag böjer knä i Rimmons tempel." 19 Elisa sade till honom: "GÅ I FRID." (2 Kung 5)

Vi kan väl lära oss av Gudsmannen Elisa att inte bekymra oss för hur Naaman skulle hantera detta. Gud var ju med honom... Det räcker. Men han kanske bad för Naaman. Det kan vi också göra genom att be för dessa imamer och för muslimerna som lyssnar på dem! Sådant borde vi kunna komma överens om som kristna, tycker jag :)

Ha en skön himmelsfärd!

På mitt språk holländska kallas Kristi himmelfärdsdag enbart för himmelfärdsdag. Jag har hört flera gånger att någon som inte vet så mycket om kristen tro har önskat mig en skön himmelsfärd... Låter kanske lite konstigt för oss i Sverige, men det gör det också för holländska troende. 

I en del kristna sammanhang känns det liksom lite världsfrånvänt att tänka kring himlen... Nää, vet du inte hur den kristna kyrkan bara minskar hela tiden och är på väg att dö ut? Att drömma kring himlen är det alltför många kristna som gjort tidigare. Vi behöver faktiskt göra allt för att vi kristna ska vara förankrade i livet här och nu. Vi måste kunna  möta nutidsmänniskan och dennes behov och visa honom att vi kristna lever i nuet precis som alla andra: fikar, grillar, you name it... Jag kanske överdriver något... men kanske känner du igen något i alla fall.... 

Ibland sägs det också att tänkandet kring himlen faktiskt kan vara ett sätt att fly undan problemen här på jorden. Och visst så kan det vara också, så klart. Ändå tror jag att vi kristna har all anledning att regelbundet tänka på himlen och inte bara därför att några kära har dött..... 

Jesus for till himlen läser vi i Apostlagärningarna kap. 1. Några veckor innan, kvällen innan Jesus skulle dö på korset, hade Han sagt till sina lärjungar: "om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är." (Joh 14:3)
Jesu himmelfärd är alltså första steget.... Och vi väntar alltjämt på andra steget, då Han ska komma tillbaka och hämta oss för att ta oss till Faderhuset för att vi ska få vara där Han är. 

Vi har aldrig varit så nära den dagen då detta ska bli verklighet. Visst, jag är inte den förste som säger det, men det är faktiskt viktigt att verkligen tänka den tanken! 
Kommer vi att invänta honom från himlen eller är vi kanske för upptagna med allt som tillhör livet? Hur roligt kan det vara för en brudgum att komma till en brud som faktiskt inte alls inväntar sin brudgum? Kanske är det anledning att grunna över vår egen himmelsfärd på Kristi Himmelfärdsdag.

Lyssna på sången "I can't wait to get to heaven" av Keith Green.

Seaside sunset, silver linings round the clouds,

Birds fly, singing, making such a joyful sound.

Thoughts of heaven somehow seem to fill my mind,

But I can't even imagine, what it is I'm gonna find.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears. 

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

Deep green forests, mountains reaching for the sky, 

Grasslands and deserts, your creation fills my eye.

Thank you, thank you Jesus, though this beauty is just a taste,

Of all your glory I'll see when I pass through those gates.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears. 

In six days you created everything,

But you've been working on Heaven two thousand years.

I can't wait to get to Heaven, when you'll wipe away all my fears.

In six days you created all of the world,

But you've been working on Heaven,

You've been working on heaven, Holy Spirit,

You've been working on Heaven, two thousand years.

Krav på bevisdokument om Jesu uppståndelse

Visst skulle det vara intressant om vi hade fler bevisskrifter från Jesu tid som skulle berättat om hans uppståndelse. Frågan är hur realistiskt det är att begära att såna vittnesbörd i skriftlig form skulle finnas kvar efter så många år! Inte en bibelböckerna finns kvar i original! Vid den tiden användes papyrus för att skriva, men den var dyr så man var inte van att skriva ner saker som vi gör numera, speciellt inte gemene man. Speciellt i den judiska kulturen använde man sig av personliga vittnesbörd av vilka det var avgörande om de överensstämde, något som också framgår vid processdetaljerna kring Jesu avrättning Matt 26-57 ff. Se även 5 Mos 19:15.

Det är alltså inte rimligt att avvisa Jesu uppståndelse på grund av avsaknaden av andra skriftliga bevis från den tiden.

Att någon kanske inte känner sig nöjd över det, är en helt annan sak.
Bibeln själv ger dock tillräckligt med detaljer som ger anledning till att tro att Jesus verkligen uppstått.

Vi kommer få se Jesus sådan som Han ÄR!

"Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. 2 Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är." 1 Joh.3:1-2

Dessa ord har en enorm spänst. De sätter igång tankarna fast det kan vara svårt också att forma sig tankar kring dessa ord. När jag i morse mötte dem igen, så fick jag en ny tanke....

Johannes, lärljungen som Jesus älskade börjar med att glädja sig över Faderns kärlek som visar sig däri att vi inte bara kallas Guds barn men verkligen får veta att vi också är det! Den som är förälder vet hur det är att ha barn som man älskar. Fast de inte alltid beter sig som älskvärda, så älskar man ändå. Gud är likadan och än "värre"! :) Han som ÄR kärlek, skulle inte Han älska sina barn? Ja, men det vet vi ju, tänker vi .... Något mer? 

Visst, vi har svårt att verkligen på djupet förstå detta och Paulus är också djupt övertygad om vår brist att verkligen förstå detta när han skriver till Efesierna i 3:e kapitlet: 
"Därför böjer jag mina knän för Fadern, 15 han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. 16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. 18 Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå."
Det behövs liksom kraft och styrka i vårt hjärta och att Kristus genom tron verkligen bor i vårt hjärta.  Och så behöver vi i allt vi är och gör sträcka våra inre rötter längre in i kärleken.... Nej detta handlar absolut inte om att ha ett visst antal högskolepoäng... Inte alls! Det handlar om en inre längtan att helt och fullt få tillhöra och leva med Herren! Utifrån ett sådant sinnelag ska vi i gemenskap med våra trossyson kunna lära känna Kristi kärlek i alla dess dimensioner, denna kärlek som är så oändligt mycket härligare än vad vi med vårt förstånd kan tänka och förstå.

Inför detta lär vi alla kanske känna oss som nybörjare. Denna kärlek och kunskapen om den är dock värt att ge upp allting för (läs Fil 3:7 ff!). 
Nej, vi lär aldrig bli fullkomliga i denna kunskap om Jesus, men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är, läste vi ju i början här uppe.

När vi ska möta Honom i rymden som vi är utlovade (1 Tess 4:13-17) ska vi få se Honom.... All vår ängslan, tvivel och känsla av evig otillräcklighet kommer bara att försvinna per direkten. Tror inte att det handlar om att vi plötsligt blir så fäst vid hans kärleksfulla ansikte, utsidan så att säga, utan om att vi kommer kunna se in i hans kärleksfulla hjärta....! 
Här på jorden ser vi inte längre än till ytan och bedömer människor utifrån vad de säger eller (inte) gör, mer kan vi inte. Gud ser dock till hjärtat. Det har vi ett bra exempel på när Samuel skulle smörja den nya kungen bland Isais söner.... Gud såg inte till det yttre utan till det inre...(1 Sam.16) Han såg Davids hjärta och Gud kallade David : "en man efter mitt hjärta" (Apg 13:22). Det som vi nu ännu inte kan se, Jesu inre, kommer vi att få se när vi möter Jesus! Inga ord kan uttrycka den härlighet vi kommer att få del av då! 

Om vi nu försöker läsa texten noggrant så ser vi att vi kommer att bli lika Honom, för att .... Detta "för att" antyder orsaken varför vi blir lika Honom. Varför kommer vi då bli lika Honom? Jo, vi ska få se Honom sådan Han ÄR! Denna insikt, denna upplevelse att få kunna se hans kärleksfulla inre, tror jag, kommer att helt förvandla oss så att vi kommer att utstråla Jesu kärlek, precis såsom Jesus gör själv! Såsom månen återger solens ljus, fast bara till ytan! så kommer vi att stråla som stjärnor uppfyllda av Jesu inre kärlek. 

Att tänka kring detta är som att suga på världens goaste karamell... fast nej.., den duger ändå inte att jämföras med att få möta Herren. Men kanske har du fått såsom jag en (större) längtan att få möta Herren och börjar ännu mer att se framemot vårt kärleksmöte med Honom..... Snart är Han där!! Jordens glänsande iphones och andra leksaker kanske ändå inte är så spännande när vi jämför det med att få möta Herren..... Det betyder något för Honom när vi ser framemot hans ankomst!

Så lyder Herrens ord - eller?

Citerar härunder en mycket intressant artikel av Stefan Gustavsson som jag läste igår i nyhetsbrevet från Svenska Evangeliska Alliansen. Du kan också få SEA:s nyhetsbrev! 

Den svenska evangelieboken från 2003 används i allt fler kyrkor i Sverige, med tema och textläsningar för kyrkoårets alla firningsdagar. Som kanske noterades i söndags var GT-läsningen hämtad från apokryferna; det sker så fem söndagar per år. Det är texter från Tobits bok, Manasses bön, Salomos Vishet och Jesu Syraks vishet.

Anledningen till detta är bland annat att apokryferna finns med i den senaste svenska bibelöversättningen, Bibel 2000. Antalet böcker i Bibeln har därmed ökat mellan 1917 års översättning och Bibel 2000: från 66 till 77 böcker.

Apokryferna är böcker som tillkom i tidsperioden mellan GT och NT. De liknar till stil och innehåll ofta GT och har genom historien haft stor betydelse i folklig fromhet. Men har vi anledning att läsa dem som Herrens Ord? På den frågan ger kyrkor olika svar. Den ortodoxa och den romersk-katolska kyrkan svarar ja; den senare väljer också att efter kyrkomötet i Trient på 1500-talet benämna dem deuterokanoniska ("den andra kanon") istället för apokryfer.

De reformatoriska kyrkorna svarar nej. Även om de med Luthers välkända ord kan säga att apokryferna i mångt och mycket är "god och nyttig läsning", så är de inte Herrens Ord och har ingen  förpliktigande auktoritet. Eller som det sägs i den anglikanska kyrkans 39 artiklar: "not apply them to establish any doctrine".

Varför denna avvisande hållning? Det finns flera goda skäl.

För det första ingick apokryferna inte i Jesu Bibel och vi som kristna tar emot GT på hans auktoritet. GT:s kanon var avslutad vid Jesu tid. Den bestod av de 39 böckerna vi fortfarande idag har i GT.

Det finns en intressant indirekt bekräftelse från Jesus på kanons omfång. I Luk 11:51 talar Jesus om det blod som utgjutits "alltifrån Abels blod ända till Sakarjas blod, som spilldes mellan altaret och tempelhuset". Den Sakarja Jesus syftar på omnämns i slutet av 2 Krönikeboken - som stod sist i den hebreiska bibeln! Jesus refererar alltså till det första och det sista mordet i GT och verkar alltså se de 39 kanoniska böckerna som en egen enhet.

För det andra har judarna aldrig accepterat apokryferna som helig skrift. Fortfarande idag om man köper en hebreisk bibel i Israel innehåller den GT:s 39 kanoniska böcker och inga apokryfer. De har, för att använda den judiske historieskrivaren Josefus ord, "not been thought worthy of equal credit" jämfört med de kanoniska böckerna.

För det tredje citeras apokryferna inte direkt i NT, än mindre introduceras som "Skriften" eller med orden "det står skrivet", vilket regelmässigt sker med GT. Författarna kände väl till apokryferna och anspelar många gånger på texter därifrån (i t ex Hebr 11) men likställer dem inte med GT.

För det fjärde har apokryferna hela tiden varit omstridda i den kristna kyrkan, både till omfånget (Vulgata har med 10 böcker, Bibel 2000 11 böcker, King James 13 böcker...) och till status.

Utifrån denna bakgrund är det beklagligt att apokryferna i den svenska evangelieboken fått status av Herrens ord. För kyrkor som följer evangelieboken finns det anledning att de fem söndagar som har läsningar från apokryferna byta ut dem mot den psaltarpsalm som också finns föreslagen för dagen.

Om Gud har talat och gett oss sitt Ord är det en viktig fråga att kunna dra gränsen mellan vad Gud backar upp helt och fullt och vad som saknar denna hans unika legitimering.

Exklusiva löften för Guds folk Israel?

Läste äntlingen Stävares reaktion på Göran Lennartssons tidigare inlägg. Ärligt sagt blev jag bekymrad när jag läst den och förstår att förmodligen många anser att Stävare har helt rätt.

Han anser att det inte finns någon skillnad mellan en Jude, Norrman eller vilket folkslag som helst utifrån Gal.3:28....

Det bekräftar jag fullständigt, men .... det gör jag enbart utifrån mitt sätt att förstå Bibeln som helhet där jag anser att vi nu lever i församlingens era. Inom församlingen är det ingen skillnad mellan en slav eller en fri, en jude eller en palestinier : båda får de profetera i församlingen och deras dagliga verklighet får inte ha någon som helst inverkan på det!

Jag erkänner att Nya Testamentet inte är så väldigt tydligt själv om exklusiva löften för Israel. NT ersätter dock inte Gamla Testamentet! Observera dock att även Upp.7 handlar om 12 grupper av Judar!!! Eller har Upp.7 redan gått i uppfyllelse? När då i så fall? Eller vill man omforma dessa judiska stamnamn till något som har med församlingen att göra! Då blir det ett rejält hopkok, kan jag säga redan nu. Då blir man tvungen att i likhet med Tellbes bok om "Lammet och Odjuret" förklara uppenbarelseboken i stora penseldrag och låta bli att se på några detaljer för då blir det stop i det eskatologiska maskineriet! Då blir det teologi som styr i stället att Guds Ord själv får visa oss vägen!

GT visar dock hur det formligen kryllar av profetior om hur Israel som folk ska bli återställt, hur Jerusalem ska bli världens centrum när Jesus återvänt som Messias och ska regera över inte enbart Israel utan över hela världen. Vi kan väl inte påstå att att alla dessa messianska profetiorna efter Jesu död och uppståndelsen ska förvisas till bibelhistoriens skräpkammare? Eller vill man förandliga alla dessa ord om Israels framtid? :(

Utifrån mitt sätt att se på Skriften kan jag säga så här:
Ingen kan bli frälst utan att tro på Jesus som frälsare, men under den här tiden kan man bli del av Guds församling! Det är ett fantastiskt förmån! Både palestinier och judar som tror på Jesus nu ingår i NT-församlingen. Även i NT skilljs ju de olika grupperna åt som framgår av bl.a. 1 Ko.10:32 "Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling." Och hur ofta läser vi inte " först juden, sedan greken" (Rm.1:16)?
Israels tidsklocka har stannat av då församlingens tid började på pingstdagen. När dock församlingen ska ryckas bort i enlighet med Skriften så ska hela Israel bli frälst enl. Rom.11:26... Jesus återvänder till Israel !! - han ska komma tillbaka till Olivberget som änglarna utlovade i Apg.1:11 och bekräftas av Sak. 14:4. Att Jesus därefter upprättar sitt Messianska Rike enl. Jes.11 kan inte vara svårt att tro, antar jag. Det är väl självklart att just under denna fredsperiod som också Upp.20 vittnar om orden från Sak.8:22,23 ska gå i uppfyllelse: "... många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN. Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: "Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er."
Och läs Jes 9:6,7 "På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. 7 Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta."

Kan det sägas tydligare att det finns en löftesstrålande framtid för Guds folk Israel?

Syndafallets upphovsman eller kvinna?

Det har redan skrivits stora mängder om syndafallet och speciellt

utifrån frågan om syndafallet verkligen var en historisk händelse. Denna fråga tar jag inte upp här. För mig är det självklart att syndafallet verkligen har inträffat.

Nyligen mötte jag frågan om det verkligen var Adam som ska betraktas som orsaken till problemen på jorden eller om det var Eva. Vad säger Bibeln om det? Denna enkla fråga är en bra utgångspunkt men samtidigt kan det ändå ge upphov till olika svar. Så enkelt är det. Ändå är det viktigt att hämta sitt svar i Bibeln. Egna fantasiprodukter som svar har jag inte mycket till övers för.

Betraktar man berättelsen i 1 Mos.3 där Mose nedtecknat syndafallet så finner vi att Eva utsattes för djävulens bedrägeri. Satans mål var att få Eva att misstro Gud och tänka negativt om honom. Satan lyckades att övertala Eva "och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt." (vs 6b) Kort och koncist.

Nu skriver Paulus i sitt första brev till Timoteus så här: "Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse." (2:14) Hon blev skyldig före Adam ser det ut som.

Rom.5:12 ff handlar just om syndafallets konsekvenser och det är viktigt att förstå hur denna del av Paulus grundläggande brev om synd, tro, försoning hänger ihop med syndafallet. Paulus ifrågasätter heller inte om syndafallet var ett faktum. Det var det helt enkelt och utan syndafall blir hans brev till romarna oförståeligt, vagt och betydelselöst.

Om vi ger oss i kast med det Bibeln säger om syndafallet så anser jag att det förhåller sig i enlighet med det som de troende genom seklerna alltid bekännt nämligen att det var Adam som var syndafallets upphovsman.

Nedanför ger jag fem argument för det.

För det första: Inte förrän också Adam hade ätit av den förbjudna frukten läser vi: “DÅ öppnades ögonen på de båda, och de märkte att de var nakna”. Det händer alltså inte direkt när Eva åt frukten utan först efter att också Adam åt den.

För det andra: “Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams” Rom 5:14 Evas överträdelse omnämns inte utan Adam som syndade på ett annorlunda sätt som alla vi andra som kom efter honom. Det var Adam som hade ansvaret! Detta framgår också utifrån hur Gud talar först och enbart till Adam. Inte förrän Adam skyllt ifrån sig vänder sig Gud till Eva.

För det tredje: 1 Mos.3:17 säger: “Till Adam sade han: “Du lyssnade på din hustru och åt av det träd om vilket jag hade befallt dig: Du skall inte äta av det. Därför skall marken vara förbannad för din skull.” Adams synd var tydligen enligt det Gud själv sa till honom att han lyssnat på sin hustru som tydligen övertygat honom att också äta av den förbjudna frukten. Han föredrog sin hustrus ord före Guds ord som han nu valde bort. Det var alltså olydnadens synd! Se följande punkt!

För det fjärde: ” Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad...” Rom.5:19 Evas olydnad? Nej, helt klart Adams! Även om Evas handling räknas som överträdelse (se ovan) så räknas hon in i Adam och det är i honom som vi alla dör (5:15)! Det är som barnet som krossar ett fönster hos grannen men föräldern står ansvarig! Så är det med Eva här också! Gud hade talat till Adam, inte till Eva om att inte äta av frukten! Därför är det enbart han som står skyldig som trots Guds ord ätit av frukten!

För det femte: Rom.5:12-21 talar utan tvekan om Adam och Kristus. Det blir redan klart i vers 14 (se ovan) Paulus fortsätter med att säga “Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, (vs 15) ... “Domen kom genom en enda (Adam) och drog med sig fördömelse.”... “Ty om en endas (Adams) fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende” (17)... “Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor” (vs 18)... “Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad” (vs 19).

Välkommen med synpunkter!

Jesus största chefsfloppar?

På E24 fanns idag en artikel om Jesus som chef och han ansågs inte vara så väldigt lyckad även om jag anar lite humor ibland. Det var i alla fall roligt att läsa samtidigt som det också blev anledning till att ge belägg för kanske lite andra vinklingar... Om jag lyckats med mina kommentarer som jag återger härunder får väl läsaren avgöra!

1. Judas var en felrekrytering
   ”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset.

Ytligt kan det se ut så, men redan 1000 år tidigare hade David uttalat en profetisk psalm (41:10) om hur det skulle gå för Messias: ”Också min vän som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter sin häl mot mig.” Den versen betraktas allmänt som åsyftar händelsen under påskmåltiden (Joh.13:18 ff) Jesus gjorde inget utan att han pratade om det i bön med Gud Fadern. Jesus visste att han skulle bli förrådd av en av sina lärjungar. Trots det har inte Jesus behandlat honom illa för det! Tänk vilken chef! Han visste att allt var i Gud Faderns hand! Så här tryggt får även kristentroende leva!

2. Jobbet slukade all hans tid
   Även om arbetarrörelsen för 2000 år sedan inte nått samma grad av samordning som idag, ligger det nära till hans att tro att missionärsförbundet hade förespråkat kortare arbetsveckor. Tempot var högt i kristendomens ledningsgrupp och, som tidningen Chef påpekar, Jesus var värst av alla.

Jesus var mycket väl medveten om den viktiga livsuppgiften han hade att utföra. Ingen annan hade kunnat göra det han gjorde! För att vara till välsignelse och rädda många människor var han beredd att ställa sitt liv till Guds förfogande. Vid vissa tillfällen drog han sig dock tillbaka med sina lärjungar för att vila en stund. När det dessutom "brinner i knutarna" är väl alla räddningsarbetare beredda att ge järnet och inte bry sig allt för mycket om antalet arbetstimmar! Det gäller ju liv! Jesus gav järnet som ingen annan! Och på påskfesten en dag före sin död var han beredd att betjäna sina lärjungar och tvättade deras svettiga fötter! Joh.13och förberedde dem för det som väntade... Tänk vilken chef!

3. Ledningsgruppen var enkönad
   Var fanns Feministiskt Initiativ och Kollegiet för svensk bolagsstyrning när de verkligen behövdes? Gudrun Schyman hade kunnat köpa aktier i firma Kristendomen och vända ut och in på hela valberedningen. Istället befolkades ledningsgruppen av 12 karlar vars oberoende gentemot bolaget går att ifrågasätta.

Utifrån den kulturella situationen var det väldigt klokt att endast ha manliga lärjungar som efter hans uppståndelse skulle vittna om honom. Kvinnor godtogs inte som vittnen på den tiden!! Dock visade Jesus sig allraförst inför en kvinna som hade följt honom troget. Även under hans liv visade han att tog kvinnor på allvar och försvarade dem vid många tillfällen helt i strid med den kulturella seden! Kolla här följande exempel: Luk.13:10 ff, Joh.4:1-39, Joh.20:11-19,

4. Han var otydlig
   Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk.

Jesus berättar att han alls inte ville att bl.a en del sluga överstepräster skulle förstå vad han verkligen menade. (Luk.8:10) De ville bara utnyttja Jesus och tog inte alls hans ord på allvar. Det är fortfarande så att de som verkligen menar allvar i att lära känna honom lär sig att förstå honom med tiden även om det kan ta tid. Inte ens den lärde Nikodemus förstod sig ens på Jesus och Jesus förklarade att han behövde födas på nytt först för att kunna förstå! Joh.3 Detta gäller alltjämt! Den som i uppriktighet vänder sig till honom får upprättelse till sist oberoende av antalet misstag man begått! Tänk vilken vis chef!

5. Han var lynnig
   Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap.

Jesus var ingen mjäkig chef och visst har det hänt att Jesus sagt rakt på sak vad som behövde sägas. Han var dock aldrig oförskämt som här verkar påstås. Bärsärkagång kan väl endast tyda på den gången då han mycket ivrig visade hur Judarna hade gjort Guds hus till ett vanligt köpmanstorg fast det skulle hållas heligt. (Joh.2: 13 ff) När det var viktigt, visade han att han stod för det han gjorde!

När han vid ett annat tillfälle inte var välkommen i en stad så ville lärjungarna att eld från himlen skulle förtära invånarna men Jesus avvisade detta. (Luk.13) Han tillrättavisade dem och var beredd att gå vidare till nästa stad! Vilken tålamod han hade. Tänk att få ha en sådan chef!

6. Avgången inte förberedd
   Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod.

Jesus behövde aldrig göra någon pudel! Han blev avrättad för dina och mina synder och var aldrig ute efter egen fördel! Aldrig! Han hade dessutom förvarnat sina lärjungar flera gånger om att vägen till att vara Israels messias skulle gå genom avrättning! De hade dock svårt att ta in det budskapet. Kvällen innan han skulle avrättas tog han många timmar att samtala med sina lärjungar (Joh 13-17). Han lugnade dem genom att säga att de visserligen inte kunde förstå allt nu men att Guds ande skulle hjälpa dem att göra det senare. Till avslutning bad han en varm och innerlig bön till Gud precis innan han togs tillfånga. Och när han tillfångatogs sa Jesus till soldaterna: "Om ni nu söker mig, låt då dessa mina lärjungar gå bort obehindrat". Sen efter att han lät avrätta sig och begravdes visade han sig redan samma dag då han uppstod igen för sina lärjungar och fick dem att förstå bättre! Tänk vilken omtänksamhet. Tänk att få ha honom som chef!

7. Han var inkonsekvent
   I sin tidiga karriär, skriver Chef, lät han sina helande krafter begränsas till sjuklingar av Israelisk börd. Han fick sedermera ge vika för sin filantropi när han vid tillfälle kom att bota en kananeisk flicka. Detta, kan det argumenteras, återspeglar antingen Jesus vacklande principer, eller ett genialiskt strategidrag på väg mot en globaliserad rörelse.

Han var visst konsekvent som han också pålyser kvinnan om att han kommit till bli sitt folk Israels Messias. Utifrån detta hade kvinnan ingen rätt att begära av honom att få sin flicka helad. Jesus visade dock barmhärtighet och ärar henne för sin ödmjuka envishet! Det som andra betraktar som inkonsekvens är inte alltid det. Det gäller att läsa vad som verkligen hände. Läs berättelsen själv i Matt.15:21-28. Tänk att ha att göra med en sådan chef!

8. Han slarvade med skatten
   Liksom många ledare av rang var Jesus en skattesmitare. Till skillnad från Gudrun Schyman kunde Jesus i en försonande gest trolla fram ett silvermynt ur munnen på en fisk, vilket utjämnade underskottet på skattekontot. Det ska dock sägas att Jesus levde i en enkel verklighet. Hur hade det sett ut om han utöver tempelskatten ålades betala tv-avgifter och kapitalskatt? Hade gud betalat sociala avgifter till förmån för sitt språkrör på jorden? Hade Jesus efterlevandeskydd i sin tjänstepension?

Nej, Jesus uppfattade sig som Israels kung som ju av den anledningen inte skulle behöva betala skatt, men samtidigt var han beredd att än så länge underkasta sig överheten, medan han visade sin allmakt och gudomlighet då han sa att lärjungen skulle ta sitt metspö och fånga en fisk. I första fiskens gap skulle han hitta en peng som skulle räcka åt både hans och lärjungens skatt!

Tänk att ha en chef som ser till att skatten blir betald på ett sådant sätt! Alla som vill kan få lära känna honom!

9. Familjen blev försummad
   Jesus var ingen anhängare av långa söndagspromenader och lugna kvällar framför tveksamt underhållande tv-program. Familjen kom i andra hand, vilket han med all önskvärd tydlighet visade genom att avvisa såväl morsan som sina bröder då de vid tillfälle sökte kontakt med sin framgångsrika son. ”Balans i livet” sägs vara nyckeln för karriäristen. Där låg Jesus i lä.

Ja, ja... tänk om en svensk morsa samt ens bröder skulle bete sig så gentemot en 30-årig son! Han skulle säkert framställas som en riktig drulle om han gav efter! Inte ska man väl behöva ställa upp åt nära släktingar när de plötsligt råkar komma förbi när man håller på med en viktig sysla med dessutom mycket publik runtomkring sig. Hade du varit publik hade du säkert kännt dig förolämpad om han plötsligt lämnad sin publik.

Men läs gärna hur Jesus var lydig när hans föräldrar hittade honom i templet. Lukas 2:41 ff. Då följde han med omedelbart! Och han höll sig till sin familj under 30 år! Vem låg i lä, menar du?

10. Framtidsstrategi saknades
    Brist på framtidsstrategi, hybris, eller undermålig successionsplanering? När Jesus tog ned skylten lämnades ledningsgruppen att efter eget huvud ombesörja den förestående expansionen. Var hade inte kristendomen varit idag om han åtminstone efterlämnat ett strategidokument – Core Jesus?

Jesus hade sagt till lärjungarna att Han skulle återgå till Gud Fadern, men att han skulle skicka den helige ande som ju hade den stora fördelen att den är överallt närvarande samtidigt som Jesus i kroppslig gestalt ju inte kunde vara det. Så visst var det inte brist på någon framtidsstrategi! Dessutom ägnade Jesus 6 veckor åt att förbereda sin lärjungar efter att han uppstått och blivit levande igen. (Apg.1) Och nu är högsta chefen hos Gud Fadern och närhelst någon djävul anklagar en av guds barn så påpekar Jesus att all skuld är betald. Genom sin ande hjälper han oss under tiden tills han återkommer till jorden igen och skall bli Israels rättmätiga kung i all evighet. Det är något att verkligen med ständig glädje att få se framemot. Jag hyller honom som chef. Det finns ingen bättre än han! Haka på ni som vill. Den som vänder sig till honom i bön med ett ödmjukt hjärta avvisar han inte! Kostar inget. Livets bästa bonus är han själv!

Sist men inte minst: Han är alltså inte död! Han lever! Det är ju det påsk faktiskt handlar om!! Vi får väl hoppas att nivån av övriga E24-nyheter håller lite högre standard ... :)

Vart har bibelns auktoritet tagit vägen?

Frikyrkofolkets antal befinner sig i nedförsbacken som vi alla vet. Från år till år minskar antalen och skulle den här trenden hålla i sig så skulle frikyrkan dö ut inom snar framtid. Det är en allvarlig kris. Många kyrkoledare är väl medvetna om att trenden behöver ändras.

I en hel del församlingar stiger genomsnittsåldern från år till år och allt för ofta behöver församlingar slåss ihop för att antalet medlemmar minskat eller medlemmarna blivit för gamla att hålla igång. Jag upplever det som djupt tragiskt.

För att stoppa trenden har många kyrkor moderniserats mer och mer och anpassat sig efter yngres åsikter och nog låter det rimligt.... men i vilken mån har Bibelns tankar fått styra tankarna i anpassningen eller har Bibelns värde förminskat så att den egentligen bara innehåller sanningen om evangeliet, om frälsning? Har Guds övriga tankar i Bibeln kanske obemärkt fått ge vika för modernare åsikter som i mångt och mycket påminner oss om samhällets tillvägagångssätt? Problemet är väl att förändringarna smyger sig in sakteligen. Har vi dessutom dålig bibelkunskap då är det lätt att vi inte ens förstår att vi växer ifrån bibelns tankar.

Jag tänker på en liknelse i det här sammanhanget. Det finns en gryta som står på elden. Medan vattnet fortfarande var kallt hoppade en groda in i grytan. Vattnet i grytan blir varmare och varmare även om det inte går fort. Som vi vet anpassar grodan sin kroppstemperatur till omgivningen och grodan märker inte att vattnet blir varmare. I början skulle det varit ganska lätt att hoppa ur grytan men ju varmare det blir desto slöare blir grodan. När den sist vill hoppa ut så orkar den inte längre och dör ….

Jag menar så klart inte att vi ska ”hoppa ur” genom att lämna församlingen utan att vi behöver förstå att vi kommer längre och längre från Ordet... Vi behöver ändra oss innan det är för sent!

Vi skulle ju inte anpassa oss efter den här världen, utan låta oss förvandlas genom sinnets förnyelse, i enlighet med Rom.12:2? Har den ärliga längtan att få in nya människor till våra möten kanske gjort att vi avstod från att hålla fast vid Ordets tankar och tyckt att det blir bäst med en lite friare tolkningar i förkunnelsen och gudtjänstens ramar? Jag tycker att det är svårt att säga vad det är som gör att det känns som om vi är i patriarken Isaks sits då han känner sig förvirrad och säger: "Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus” (1 Mos.27).

När hände det sist att vi blev djupt berörda av ett bibelord som kom till oss i predikan, ett ord som gjorde att vi blev förkrossade inuti?

Jag tror att Nils-Olof Nilsson sätter pricken på i:et i en artikel i Dagen där han påpekar att bibelkritiken har gjort sitt inträde bland frikyrkopastorerna. När jag läste artikeln kände jag en djup oro att det här nog kunde vara sant!

Jag anklagar ingen, men jag känner ändå en inre förvissning om att vi återigen behöver upptäcka bibelns makt och auktoritet över våra liv. Jesus svarade Satan när Han frestades i öknen genom att tre gånger på rad svara med ett bibelcitat! Inte för vara "duktig" utan därför att Ordet är som ett svärd. På samma sätt behöver vi kunna hantera Ordet, inte genom att vräka ur oss för att vinna en diskussion utan såsom Jesus och apostlarna använde skriften. Vi lär oss inte längre att hantera Skriften! Har vi lyssnat för mycket på dem som varnar för fundamentalisterna i skolorna, i medierna? Har det blivit viktigare med högskolepoäng än helig gudsfruktan för att inte behöva skämmas bland släkt och vänner? Har pastorerna ändrat sig i språkbruket och tankarna för att bara inte stöta sig med dem där ute? Håller de låg profil när det gäller bibelns aktoritet för att inte få kritiken att vara oseriösa och bokstavstroende?

Men om inte de visar vägen för fåren hur man håller sig nära till Herrens Ord, hur ska de då lära sig det? Risken är att de börjar irra runt och tappar fotfästet. Pastorns intressanta vältaliga predikningar tar över Ordets auktoritet... Det är dock fel väg! Låt Ordet få tillbaka sin centrala plats i predikan och våra liv!

Rene Paches bok ”Bibelns inspiration och auktoritet” är bland det bästa jag läst på det området och finns alltjämt att få tag på i secondhandbutiker. Min önskan är att alla pastorer och förkunnare skulle läsa den och tillämpa den.

Vem är Jesus? (1)

Vem är Jesus egentligen? Konstigt nog diskuteras detta flitigt även bland kristna. Man ska dock vända sig till Bibeln för att få svar på den frågan, men även om du kommer att finna tydliga svar är det ett och annat som kanske förblir lite dimmigt. Att lära känna honom är det bästa man kan göra i livet. Den här gången funderar jag lite kring något som Petrus sagt om Jesus och jag citerar Matt.16:15,16:
Petrus säger: "Då sade han till dem: Vem säger då ni mig vara? 16. Simon Petrus svarade och sade: Du är Kristus, den levande Gudens Son.
Bibeln berättar här för oss att Jesus frågade sina lärjungar vem de trodde att han var. Frågan är en riktig fråga! Den har betydelse i sammanhanget som Matteus berättat om precis innan.

Berättelsen börjar med att några religiösa ledare (Fariseerna) begärde att Jesus skulle bevisa att han var Messias genom att göra ett märkligt under och tecken. Underförstått: de ville ha bevis att Jesus var sänd från Gud. Lägg nu märke till att Jesus svarar på ett sådant sätt att han inte försöker få med dem på sin sida för att bättre kunnan övertyga folkskaran. Han håller inte på med marknadsföring eller så. Han genomskådar dem, inser att de inte alls vill ta emot honom som Messias även om han skulle göra något tecken eller ett under som han gjort på andra platser. Genom att visa att han genomskådar dem som "ett ont och horiskt släkte" säger han faktiskt också något om sig själv, nämligen att han kan titta rakt in i deras hjärta och se hur de tänker! Men vem av oss kan väl göra det? Han avslöjar dem hur de innerst inne är. De kunde erkänt att det han sagt var sant, men det vill ingen av dem. De önskar bara en messias för egna syften: han ska fördriva de förhatliga Romarna! De själva får han inte komma åt. Hade de erkänt att han hade rätt så hade de fått möta en person som inte bara säger sanningen om dem utan också fått erfara hans NÅD! Så har Johannes berättat att han är. De ville dock inte ta emot sanningen och förhärdade sig. Därför kunde de heller inte ta emot nåden! Och Jesus lämnar dem.

När Jesus och hans lärjungar for över till ett annat ställe, visar det sig att de glömt att ta med sig bröd. Lärjungarna blir helt fixerade på detta problem som nu uppstått och Jesus frågar dem nu: "förstår ni inte ännu?" Och så påminner han dem om hur vid ett tidigare tillfälle fem bröd hade räckt åt 5000 människor och att de hade haft över till och med! Och åter en annan gång då 4000 tusen åt av sju bröd och de kunnat plocka upp flera korgar med bröd sen efteråt.
Vad vill Jesus? Varför säger han så? Jo, han vill att de ska förstå vem han är! Om Jesus kunde fem bröd till att räcka åt 5000 män då måste man väl undra över vem han faktiskt är som har en sådan makt, eller hur? Först frågar han dem vem folket tror att han är och det blir olika förslag; slutligen frågar han dem själv: "vem säger då ni mig vara?" Då är det Petrus som uttalar sig så här: "Du är Messias=Kristus den som folket visste skulle komma för att sitta på sin far Davids tron. Ja, du är "den levande Gudens Son"! (Messias betyder "den smorde" på hebreiska/arameiska, som på grekiska kallas Kristus).

Petrus gör sig inte till utan är så där rätt fram, han säger vad han tycker, det framkommer på flera platser i evangelierna. Petrus säger detta alltså inte bara utan att tänka efter utan han börjar förstå utifrån sammanhanget med fariseerna och det som hänt med brödet och Jesus reaktion efter det att Jesus måste vara den utlovade Messias, han som hela folket hade väntat på i så många århundraden.
Hur reagerar Jesus då? Näää Petrus nu tar du i, eller? Nej, Jesus bekräftar att han är Messias och den levande Gudens Son genom att säga "Salig är du Simon, Jonas son, ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himlen."
Frågan är nu vad det betyder att tro att Jesus var Messias. Det handlar ju inte om någon slags magisk formel! I Gamla Testamentet finns ju många utsagor/profetior om Messias. Judarna såg honom först och främst som den utlovade arvinge till Davids tron som därför behövde vara av Juda stam, födas i Betlehem. Men det finns mycket mer att säga om Messias, bland annat att han skulle bli född av en flicka som var oskuld, att han skulle bli förrådd av en vän och skulle lida i mänsklighetens ställe. Oerhört viktigt i det hela är att han också skulle vara det sanna offerlammet som skulle utplåna mänsklighetens synder och öppna vägen till Gud, samt att han skulle stå upp från de döda. Här hittar du en hel lista av profetior som alla stämmer in på Jesus. Det är alltså ingen tvekan om han är Messias. Det är helt säkert! Det är genom honom som vi kan få syndernas förlåtelse om vi bekänner vår synd inför Gud och få evigt liv. Detta låter för bra för att var sant, men det är just det det är!!

Hur viktigt är det då att bekänna att Jesus är Messias nu? Oerhört viktigt! Läs här vad Johannes skriver när han berättar hur Tomas började tro att Jesus verkligen var Messias. Sista versen är där speciellt viktig när han skriver. "Men dessa (tecken) är uppskrivna, för att ni skall tro, att Jesus är Kristus, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn."

Lycklig är den som gör detta!